Källskrift till Essä om "Giftmord i Gingri"

infört i Borås tidning i september 2005.

Protokoll från Ås härads tingsrätt.

Ås härads tingsrätt 1845 0607

År 1845 den 7 juni förättades

af undetrecknad v. Häradshöfding, på grund

af Höglofl Kongl Götha Hofrätts  den

30 nästlidne Maj meddelte Förordnande,

Urtima Ting med Åhs Härad

å Tingstället Wäby; och biträde här

vid följande Nämndemän, nemligen Per

Persson i Björnared, Anders Gustafsson  i

Knektås, Gustaf Svensson i Rångedala,

Jan Östberg i Wäby, Carl Persson i

Gullestorp, Anders Andersson i

Tärby och Anders Andersson i Wäby.

Sedan Urtima Tinget blifvit utlyst och rättegångs-

friden påbjudits, förekom till handläggning

nedanskrifne brottmåls ransakning.

§ 1. Uti skrifvelse den 23 nästledne maj hade

Krono Länsmannen A Ehrenqvist til domhafvande

anmält att Anders Lorentsson i Espered Österg Gingrid sn

natten till den 15 samma månad, utan föregången sjukdom

hastigt aflidit, och som flere anledningar till misstanke

om den aflidnes förgiftning med arsenik förekommit,

anhöll Ehrenqvist att ransakning vid Urtima Ting

måtte företagas, hvarjemte han bifogat följande:

"Protokoll Litt AB"

I anledning häraf hade domhafvanden ej mindre

anmodat Prov. läkaren i orten att å Anders Lorentssons

döda kropp verkställa medicolegat besiktning och

protokoll med attest derom insände, är öfver bestånd

denna dag för ransaknings företagande samt dervid

förständigat allmänna åklag. Kr Länsmannen

Ehrenqvist att hafva inkallat alla de personer

hvilkas hörande han ansåg nödigt.

Då ransakningen alltså företogs inställde sig åklag.

personligen under tillkännagifvande att han, för

vållande till bemälte Anders Lorentssons död, nu

tilltalat den aflidnes Enka Anna Kathrina Andersd.

hvilken för sådant ändamål blifvit häktad och  nu

i egen person företrädde.

Sedan ofvan intagne polis protokoll blifvit uppläst

föredrogs det från provincial läkare herr Doctor

Elinder öfver medicelegale besikningar förda protokollet

jemte deröfver afgifne attester så lydande:

"Protokoll hållet Litt Bb"

äfvensom ……..af bemälte provincial läkare ingifven

räkning:  "Kostnader Litt D"

efter hvilkas uppläsande åklag. ingaf om den aflidne

äfvensom om tilltalade Enkan så lydande Prestavis:

"aflidne hemmansägaren Anders Lorentsson i Espered

Österga född 1805 den 20 December ägde försvarlig

Christendoms kunskap, begagnade nådemedlen obehindrat

och var till frägden ärlig, attesteras, Borås den 25 Maj

1845."                                               A. Thorbjörnsson

                                                          v. p. L.

"afl Anders Lorentssons i Espered Österg Enka

Kathrina Andersdotter, född 1807, den 10 januari,

har försvarlig Christendomskunskap, begagnar

nådemedlen obehindrat, och i afsende härpå hittills

oklandrad, attesteras, Borås den 25 Maj 1845."

A.      Thorbjörnson

v. p. L.

Den tilltalade hördes här efter och berättade att hon är

född i Nygården Gingrid Sn detta härad af fadren

Anders Persson och modren Stina Andersd, af hvilka

den sistnämnda ännu lefver, att hon jemt vistades

hemma i föräldrahuset till dess hon år 1829 ingick

äktenskap med numera afledne Anders Lorentsson, med

hvilken hon i lifstiden sammanaflat 3 ännu lefvande

barn, af hvilka det yngsta är nio år gammalt; att

hon för brott aldrig varit tilltalad; och att hon i

afseende å nu åtalade brottet är alldeles oskyldig;

att hennes afledne man vid mångfaldige tillfällen

sannerligen under rusigt tillståmd varit elak mot

henne och behandlat henne med hårdhet samt ofta

sjelf yttrat at han skulle med arsenik afhända sig lifvet;

att han den 14:de nästledne maj klagade öfver håll och

styng i ena sidan,  hvarföre han bad den tilltalade gifva sig

sådant som hon vid flere tillfällen tilldelat andre

personer som varit af en lika beskaffad sjukdom

angripne; att hon då efterbekom mannens begäran

och sammanstötte orsten och kristallglas, hvilket

hon gaf honom, och åter hon i öfvrigt har alldeles

samma berättelse med den hon vid det af åklag.

hållne förhöret afgifvit.

På fråga medgaf derjemte den tilltalade att hon  alltsedan

sistledne vinter innehaft arsenik, som hon köpt af en

kringvandrande för henne okänd person, och att (syfte)

målet med inköpet af arseniken varit att med densamma

döda råttor.

Den tilltalade föreställdes olikheten derom att hon vid

blandningen af orsten och kristallglaset jemväl däri inblandat

arsenik och gifvit den afledne, men hon ville ej vidgå

sådant utan nekade enständigt till åtalade brottet samt

påstod att den afledne sjelf haft arsenik förvarad i den

säng i hvilken han aflidit, och att han troligen genom

intagning heraf sjelf vållat sin död.

Åklag. hade inkallat alla de i polis protokollet

upptagne personer, med undantag af afledne Anders

Lorentsson broder Petter Lorentsson från Gingrid Bredg.

och voro alla dessa tillstädes; hvarjemte åklag. anhöll

att vidare i saken få på ed afhörde afskedade

soldaten Per Stridbeck och dess hustru Lena Svensdotter

vid Espered, pigorna Ellika Petersdotter i Kofstorp,

Gustafva Håkansdotter i Borhult, Anna Maria Larsd

i Stockabo och Maja Olofsdotter vid Borhult;

hvilka alla i egne personer sig inställt.

Den tilltalade anhölt att med vittnesmål av  afskedade

soldaten Gustaf Krans i Kärra få styrka det af henne

uppgifne förhållandet att nemligen hennes afl man i

lifstiden skall hafva yttrat det han sjelf ville intaga

arsenik; och som bemälte Gustaf Krans var tillstädes

och likaså öfrige åberopade vittnen lemnades ojäfig,

fingo de altså framstå, aflägga sanningseden,

samt, efter erhållne varningar för eds missbruk,

hvar för sig hörde, berätta:

1.        Drängen Bengt Peter Jonasson från Espered: Att

han  i allt vidhåller sin vid polis förhöret afgifen

berättelse; med tillägg att han vid flere tillfällen hört den

tilltalade önska sin mans död; och hon ofta varit elak

mot mannen och är af ett häftigt lynne; samt att

afl Anders Lorentsson någre tillfällen då han varit af

starka drycker öfverlastad yttrat det hon skulle taga

lifvet af sin hustru.

På fråga förklarade derjemte Bengt Peter Jonasson

att det rykte som utspridt sig rörande hans

närmare förhållande till det olofliga umgänge med

tilltalade Enkan är ogrundat, och endast blifvit af elakt

sinnade människor diktat så att dermed söka skada

hans goda namn och rykte.

2.        Pigan Brita Stina Johansdotter i Espered: att hon till

alla delar vidhåller sin vid polis förhöret afgifne här

ofvan intagen berättelse, med tilägg att hon ofta hört

tilltalade änkan yttra önskan derom att hon skulle vara

sin man quitt; och att afl Anders Lorentsson sjelf bad

om den mjölk han i dödsstunden, blandad i vatten, erhöll

och hvilken, på den aflidnes sålunda framställde begäran

men icke på tilltalade Enkans begäran, af vittnet

framtagen. På fråga förklarade vittnet att hon icke varseblef

då tilltalade Enkan gaf sin man in det tillredde medicamentet

äfvensom att vittnet icke eller på den sten utanpå dörren

der den tilltalade sönderstötte orstenen och kristallglaset

kunde märka någre lemningar af arsenik eller annat,

emedan stötningen verkställs i ett papper,

vilket senare derfeter icke eller kunnat igenfinnas.

3.        Peter Andersson i Espered: att han icke har något

att tillägga sin vid polis förhöret afgifne berättelse,

hvilken han vidhåller; och att han, som ej bott i Espered

längre än sedan nästl april månad, ej känner

något rörande den aflidnes det hans efterlämnade Enka

husliga förhållanden eller sammanlefnad i äktenskapet.

4.        Sven Persson i Stakaberg: att han vidhåller sin vid

polis förhöret afgifne berättelse med tillägg att en längre

tid varit allmänt känt det afl Anders Lorentsson och

tilltalade Enkan lefvat i oenighet; att den förstnämnde

ett tillfälle nästl års höst yttrat för vittnet det han

fruktade att hans hustru skulle gifva honom förgift

hvarföre han ock fråntagit henne ett stycke arsenik

som hon förvarat i sin kista, och hvilket stycke

han i samma tillfälle skänkte vittnet; och att afl

Anders Lorentsson för vittnet omtalat det han

ett tillfälle nästl års höst påträffat sin hustru och

drängen Bengt Peter Jonasson i en hölada under det

de plägade köttsligt umgänge med hvarandra.

5.        Pigan Maja Johansdotter vid Bollås: att hon icke

har något annat att tillägga sin vid polis förhöret

afgifne berättelse, hvilken hon vidhåller, än att hon

ett tillfälle hört tilltalade Enkan yttra efter orden "det

vore godt jag vore så lycklig som Inga Maja och vore

af med min man": upplysande vittnet på fråga att den

omnämnda Inga Maja är syster till tilltalade Enkan

och att bemälte Inga Maja för någon tid sedan mistat

sin man.

6.        Hustrun Maja Persdotter vid Kröckling: att hon till

alla delar vidhåller sin vid polisförhöret afgifne berättelse

dertill hon ej har något att lägga.

7.        Per Stridbeck: att vittnet icke har sig annat i saken

bekant än att vittnet ofta hört och sett afl Anders Lorentsson

i lifstiden med sin hustru lefva oenigt och äfven

flere gånger hört den sistnämnda önska att hennes man

snart måtte dö så att hon blef honom qvitt.

8.        Hustrun Lena Svensdotter: att vittnet endast känner

det afl Anders Lorentsson i lifstiden ofta lefvat i oenighet

med sin hustru tilltalade Anna Kathrina Andersd.

9. Ellika Petersd: att under vittnets tjenstetid förlidet

år hos numera afl Anders Lorentsson, denne lefvat mycket

oenigt med sin hustru; att den sistnämnda ofta önskade

att vara mannen qvitt och då denne ett tillfälle

nästl års höst bortrest i handelsärenden till Marks

härad önskade tilltalade Enkan "att en tjuf måtte komma

och ihjälslå hennes man ute på marken så att han

aldrig mer måtte hemkomma": att den aflidne ofta

yttrade det han fruktade för att äta emedan han

befarade att hans hustru blandat maten med förgift:

att åtalade Enkan jemte drängen Bengt Peter Jonasson

förlidet års vår ett tillfälle ensamma vistades på en

loftskammare der de sofva middag under det de

tagit nyckeln ur dörren; men att då vittnet genom ett

mindre hål under nyckelhålet såg in på kammaren

fann vittnet dem liggande hvar för sig ;

att ett förtroligt förhållande länge och ofta ägt rum

emellan bemälte dräng och den tilltalade, hvilket

afl Anders Lorentsson äfven ofta i lifstiden märkt

och deröfver yttrat ledsnad: och att vittnet rörande

tilldragelsen vid den aflidnes sista sjukdom ej äger

ringaste kännedom.

10.Gustafa Håkansdotter: alldeles lika med nämnde

vittnet i anledningen Ellika Petersd med den skillnad

likväl att vittnet då det såg genom  nyckelhålet in på

kammaren der tilltalade Enkan jemte drängen Bengt

Peter Jonasson befunnes ej varseblef någon mer än den

förstnämnde som låg ensam i en säng och att vittnet

ej hört den af tilltalade Enkan yttrade önskan vid hennes

mans bortresa nästl års höst: tilläggandes ock vittnet

att det ett annat tillfälle hört afl Anders Lorentsson

yttra till sin hustru, efter orden; "du ger mig väl in",

derpå hon svarat, efter orden; "får du lefva tills jag

…. gå så lär du lefva längre, jag ger dig ej in",

dock önskade den tilltalade i fars tillfälle att sådant

väl mor gjort.

11.Anna Maria Larsdotter: att afl Anders Lorentsson

i lifstiden lefvat i mycken oenighet med sin hustru till

talade Enkan, dervid den sistnämda ofta önskat vara

mannen qvitt och att äktenskapet skulle vara slut: att

afl Anders Lorentsson senaste åren af sin lefnad

knappast vågade äta maten han fruktade att

den mat hans hustru tillredt blifvit blandad med gift:

att han äfven var rädd för sjielva kärilen hvilka till

maten begagnades; samt att vittnet för någon tid sedan

hörde afledne Anders Lorentsson yttra det en person, den

vittnet ej kände, hade omtalat att han varit i sällskap

med tilltalade Enkan och drängen Bengt Peter Jonasson

under en resa från Götheborg då berörde Bengt vid

ett nattqvarter uppgifvit sig vara tilltalade Enkans man.

12.Maja Olofsdotter: att ungefär för 1½ år sedan

då vittnet i egenskap af tjenstehjon vistades uti afl

Anders Lorentssons hus, vittnet hört tiltalade Enkan

då hon var ond på nemnde make

till honom det hon skulle köpa ett lod och gifva honom

in; att den afl och hans hustru ofta lefvat i oenighet

med hvarandra, det vid hustrun ett tillfälle då

hennes man fattade henne i armen yttrande, efter orden,

"låt bli mig din horehund" och att den

aflidne ofta sade sig hafa skäl misstro sin hustru

för otrohet i äktenskapet.

13.     Gustaf Krans: att vittnet sistl Christ himmels

färdsdag träffade numera afl Anders Lorentsson

dervid han beklagade sig öfver sin hustrus umgänge

med drängen Bengt Peter Jonasson samt yttrade, det han

hade haft taga in ett lod, vilket yttrande han dock

genast återkallade med ordet "nej" under det han

slog sig för sitt bröst och sade "jag har några ting

här som förbjuder mig det".

Berättelserna, upprepade utur protokollet, vidhöllos

af vittnena, vilka alla fordrade ersättning för deras

inställelsebesvär.

Den tilltalade ville inte erkänna sig hafva föröfvat

åtalade brottet, äfvensom hon icke heller ville medgifva

att något närmare förhållande mellan henne och drängen

Bengt Peter Jonasson ägt rum, hvilken den sist

nämnde jemväl biträdde.

Åklag. anhöll om föreskrift huru afl Anders Lorentsson

döda kropp bör begrafvas, samt att ransakningen

i öfvrigt måtte måtte uppskjutas till annat

urtima ting på det åklag. må komma i tillfälle

förebringa vidare bevisning och få inkallad och

hörd afl Anders Lorentssons broder Peter Lorentsson;

huru jemte åklag. yttrade att tilltalade Enkan, med

anledning i den bevisning mot henne förekommit

måtte förklaras kunna genast träda i häkte, och

att härads rätten tillåter den tilltalade till nästa

ransakningstillfälle må i härads häktet härstädes och

lika i Alingsås krono häkte förvaras, på det

åklag.  under tiden må komma i tillfälle anmoda den

tilltalades själasörjare och besöka henne och meddela

nödinge undervisningar i salighetsläran samt uppmana

henne till en sanningsenlig bekännelse af det brott

för vilket hon avklagats.

Efter öfverläggning afkunnade härads rätten följande

                             Beslut

Då ringaste anledning dertill att afl Anders Lorentsson

sjelf vållat sin död ej förekommit pröfvar

härads rätten, i förmågo af 13 cap MB skäligt

förordna det skall Anders Lorentsson döda kropp

ärligen varda begrafven.

På åklag. anhållan uppskjuta ransakningen till

urtima ting härstädes dne 25 denna månad

kl 1 på dagen då åklag. vid laga påföljd har

att närvaro iakttaga försedd med all den bevisning

han vill i saken förebringa; och finner härads rätten

med anledning af den bevisning som redan förebragts

samt på grund af åklag yrkande, skäligt förklara

tilltalade Anna Kathrina Andersd skyldig att

genast i allmänt häckte träda, samt till nästa

ransakningstillfälle i härvarande härads häckte

förvaras.

Serskilde domhafandens rese och traktaments

kostnader i och med handläggningen af ofanskrifne

brottmåls ransakning skall af allmänna medel

gäldas enligt räkning

vidare förekom icke,  hvarder tinget med rättegångs

freden aflysen

År och dag som för skrifne står

På urtima härads rättens vägnar

                             C B Jacobsson

Litt AB

Protocoll hållet i Äspered Österg Gingrids socken den 22

Maj 1845, vid undersökning, rörande hemmansägaren Anders

Lorentssons dödsfall, utan förgången sjukdom, natten till

den 15:de dennes, timade död, i anledning af allmänt

ryckte om misstanke: det skulle den aflidnes hustru, som med

mannes lefvat i mycken osämja och som aftonen den 14 dennes

gifvit honom läkemedel hvaraf svår upkastning följdt,

vara vållande till mannens död.

Då uppå kallelse, voro härvid närvarande:

1.        Petter Lorentsson från Gingrid Bredg; broder till den aflidne, förmäler:

att han nogsamt känner och vid flere besök erfarit att makarne, särdeles sista

året, lefvat i mycken oenighet, hvartill han funnit ordsaken vara broderns

ofta yttrade misstanke om hustruns otrohet och hennes intimare förhållande

till drängen i huset Bengt Peter Jonasson, hvilken den afledne flere gånger

yrkat skall köras bort - till styrko för hvilken misstanke han begär

få anmärkt, att då Peter Lorentsson sidstlidne jul besökt brodern, har denne

varit, likasom drängen, af drycker öfverlastad, derunder de begge grälat

och kommit i slagsmål, vid början häraf, hustrun 2:ne gånger släckt

ljuset, äfvensom att, då Anders Lorentsson förleden sommar jemte drängen

företagit resa till Götheborg, hur den sistnämnde ej åtföljt husbonden hem,

deraf hustrun tagit sig anledning att, oaktadt mannen förehållit henne

det otillbörliga deri, genast begifva sig till <Borås för att efterspana

drängen.

2.        Anna Cathrina Andersdotter den aflednes änka, förmäler: Att hennes

man flere år, särdeles de 2:ne sednare, varit mycket begifven på dryckenskap,

då han i rusigt tillstånd oftast förordsakat gräl och osämja som äfven

stundom å hans sida öfvergått till våldsamhet, men att hon då vanligen

gått undan: Att mannen tisdagen den 13 dennes vid pass kl 11 fm fått

convullsioner, hvaraf han icke sedan förleden sommar varit besvärad,

men att han derifrån efter någon stunds förlopp återställdes, ätit middag

och sedan på eftermiddagen förrättat såning: Att mannen påföljande natt

som ofta hände, haft frossbrytningar: Att han dagen derpå till större

delen legat kvar ej afklädd, och klagat öfver håll i bröstet och gickt

benen, samt närmare qvällen begärt att hustrun, som förut någon gång

utlemnat botemedel för håll till andre personer, skulle gifva honom sådant.

Att hon i anledning deraf tillagat orsten och kristallglas, som hon gifvit

mannen och hvilket han ur sin hand intagit och nedsköljt med brännvin.

Att hon derefter utgått till ladugården för att syssla om kreaturen, och vid

sin återkomst omkring en timmes tid derefter, funnit mannen hafva svåra

kräkningar, som likväl ej vare ovanligt i hans rusiga tillstånd, då

medgifer hon på fråga, att han den dagen ej var öfverlastad och att

hon endast gifvit honom 3:ne supar brännvin: Att kräkningar med

upkastning fortfarit och förnyades intill kl 11 på natten, då han tillkallat

hustrun med begäran att få en sup, under yttrande "att han då

var bättre, men att hon då funnit honom så svag att förtära brännvin

utan i stället gifvit honom vatten och något mjölk, som pigan framtog":

Att mannen då varit i sittande ställning i sängen, men syntes åter

Convullsioner och dog vid pass kl 12 på natten.

Sedan Enkan blifvit tillfrågad hvarest hon hade det arsenik, som hon

för någon tid sedan köpt af en kringvandrande tiggargubbe, syntes hon

något förlägen, men vidgick sig hafva köpt 2 lod och ville gå att afhända

det qvarvarande, sedan hon användt en del till råttors utdödande: Att

undertecknad (länsman Ehrenqvist) som jemte Per Larsson och Peter

Andersson i Espered, oförmärkt gått efter Enkan up på loftet, vid dörrens

öppnande bemärkt Enkan i smygande ställning gömma något i barmen, och

derefter vid inträdet förevist en bit arsenik förvarad i hennes kista, äfvennsom

orsten och kristallglas, befanns hon hafva i barmen instucket en bit af  samma

förgift, utom att, under synbar förvirring, kunna förklara ändamålet

hvarför hon så handlat. I anledning häraf visiterades samma kista,

då nu pastor Torbjörnssons embetsbref till undertecknad, med anmälan

om dödsfallet och dervid förknippade misstänksamme anledningar, uptäcktes.

Vid efterfrågan om förloppet, förklarar närvarande Petter Andersson:

Att han, efter updrag af Enkan, förliden måndag hos pastor Torbjörnsson

i Borås gjort anmälan om dödsfallet, då hon undfått samma bref och

lofvat det fortställa, men att Enkan emottagit detsamma och erbjudit sig

besörja dess fortkomst. Enkan kan icke närmare förklara, hvarför

hon i tvenne dygn förhållit brefvet, utan säger sig hafva ämnat afsända

det, sedan hon först förliden gårdag besökt läkaren och gjort förfrågan

om hvad som kan att begäras i anledning af mannens död.

Följande vittnen hördes under edlig förbindelse, nemligen:

3.        Drängen Bengt Petter Jonasson 25 år gammal säger sig vara skattskrifven

hos sin styf fader hemmansägaren Sven Hansson och moder Maria Britta

Johansd i Ingelsbo Torpa socken, och att han såsom dagakarl med 8 …och maten

varit härstädes sedan den 6 mars sistledet år: Att den aflidne med sin hustru ofta

varit i gräl och osämja samt hotat hvarandra med stryk, men att han icke

sett dem våldsamt behandla hvarandra: Att han åtskillige tillfällen hört

hustrun önska: "det vår herre ville taga mannen bort" - Att förloppet

med den aflidne dagarne före dess död varit sådant som Enkan förmält,

med tillägg att han tisdagen och särdeles onsdagen haft stark magsjuka

och diarre. Att den aflidne yttrat om aftonen den 14:e "att

hustrun gifvit honom in för håll, men att han trodde det vara hans

bara död": Att vittnet vid pass kl 11 på natten sagt sig vilja tillkalla

grannen Peter Andersson som ock skedt, men vittnet, likasom Enkan

förnekar att anledning till det om dem utspridda ryckte om olofligt

förhållande till hvarandra.

4. Pigan Britta Stina Johansdotter: Att hon varit här sedan sistl michaelia

och funnit matmodern och husbonden lefva mycket illa under täta gräl:

Att hon väl ej sett sådan våldsamhet, än att de skuffats, men vid pass 3:ne

veckor sedan då brödbakning förehades, har husbonden i rusigt tillstånd

upgått ur sängen och gått till hustrun i köket, då vittnet hört en smäll

och genast derpå sett husbonden, som återkommit och satt sig på soffan

i stugan där pigan var sysselsatt med brödbakning, hafva en stor kula

vid vänsta tinningen och ögat, som sedan öfvergått till svår blånad, med

yttrade "det var vackert af mor att så handtera mig": Att då mat

modern efter en stund inkommit; husbonden visat ögat, hvarför hon skulle

slå honom, då hon svarat "hvad skall jag göra, när du är så

stygg" - Att husbonden i nycktert tillstånd altid varit beskedlig

och fridsam till lynnet, men att sådant få dagar inträffat: Att vittnet

funnit den aflidnes förbittring hufvudsakligen ägt sin grund i misstanken

mot hustrun om otrohet och ett olofligt umgänge med drängen,

härom hon likväl säger sig sakna närmare kännedom: Att i

afseende på den aflidnes hälsotillstånd (de senaste dagarna) förhållandet

varit sådant, som Enkan redan förmält, med tillägg, att han haft svår

diarre och sjelf gått ut flere gånger äfven sista natten: Att vittnet

på aftonen den 14:e väl hört husbonden säger till hustrun "skall du ej

gifva mig in det du lofvat" och att hon derefter hört hustrun på en

sten utanför dörren sönderstöta något, men ej hvad: Att hustrun

derefter står vid sängen hos mannen, men att vittnet ej fästat

upmärksamhet till hvad hon förehade: Att husbonden straxt derefter

haft svåra kräkningar och upkastning, som fortforo och förnyades

nära intill hans död, hvarunder han yttrat "jag vet ej hvad

det var som mor gaf mig in, jag är rädd det blifver min bara död.

5.        Petter Andersson i samma hemman och boende i nästa grannskap:

Att han vid pass kl ½12 på natten den 14 och 15 dennes blef väckt

af dräng Bengt Petter Jonasson, som bad honom komma in, emedan

han fruktade det husbonden skulle dö: Att han åtföljt drängen

och funnit ljus antändt samt Anders Lorentsson liggande tyst och

stilla samt efter en stund aflida, och att hustrun då visat sig

bedröfvad.

6.        Sven Persson i Stakaberg: Att han den 14:e dennes kl 8 - 9 på aftonen,

besökt Anders Lorentsson då denne yttrat "att hustrun gifvit honom

in men han viste ej hvad, och att han hade ovanligt svåra

kräkningar med upkastning.

7.        Pigan Maja Johansdotter vid Bollås: Att hon som för 2½ år sedan

biträdt den aflidne med brännvinsbränning, en dag hört Anders

Lorentsson fogligt och höfligt enträget bedja hustrun att hon ej skulle

fullborda hvad hon lofvat, derpå hustrun ej gifvit svar: Att

någon liten stund derefter, han vidare yttrat: det hustrun hotat

med inköp af mercurium för att gifva honom in, hvaraf hon blifvit

så rädd, att han knapt vågade förtära någon mat, men

att hustrun äfven derpå ej svarat något.

8.        Hustru Maja Persdotter vid Kröcling: Att hon var tillstädes

den 13 dennes vid middagstiden och såg den aflidne öfverväldigad af

convullsiva ryckningar, knöt händer, sparkade och sammanbet

tänder så hårdt, att tungan sårades, hvaraf mycket blod flödade

i munnen: Att han efter någon stund åter var frisk och efter

intagen förtäring, utgått för att så: Att vittnet vid besök dagen

derpå, hört den aflidne klaga öfver håll i bröstet och gickt i

benen, och för den sednare plågan, sjelf ute på trappan

rekvirera fotbad: Att han yttrat till sin hustru "du kan väl

gifva mig något in för håll, så väl som andra" hvarefter

hon såg hustrun sönderstöta något på en sten ute på gården,

men observerade ej hvad det var.

Under förhörets fortgång yttrade Enkan sig må illa och ville

nödvändigt ligga samt dölja ansiktet, dock syntes hon icke vara

utan mera kall och beräknande i sine svar.

Härefter togs liket i ögonsigte, som befann äga naturlig ….

men å venstra tinningen var en hög och stor bula, äfvensom

en blånad under venstra ögat.

Befintligt arsenik af omkring ½ lods vigt, samt 2:e ………..

en bit orsten och ett stycke kristallglas togs i förvar, förseglades

och aflemnades till Per Larsson i Espered för att tillhandahållas

vid blifvande medico legal besigtning.

I anledning af hvad sålunda förekommit, och de flere skäl

till misstanke mot Enkam som sig företedt, komma detta protokoll

att afskrifvas och med nästa post öfversändas till herr domhafvande

med anhållan om ransakning vid urtima ting ……….

………af medico legal besiktning å Anders Lorentssons döda

kropp.

                             Ut Supra

                             Aehrenqvist

Biträden

Per Larsson       

Anders Gustafsson

Litt Bb

Protokoll hållet vid medicalegal besiktning å åboen

Anders Lorentsson från Espered i Gingrid sochen

vars kropp på begäran af domhafvanden vid Åhs

härad den 20 maj 1845.

Bonden Anders Danielsson som var 40 år gammal skall

varit begifven på dryckeskap under en längre tid,

under sista året lefvat i oenighet med sin hustru

hustru, hvilken misstänkes för otrohet i äktenskapet.

Den 14 dennes hade han slagit öfver ……  ……för

………. ……. hustrun gifver honom ett pulfer

efter uppgift bestående af orsten, glasgalla och

sönderstött kristall. Någon stund derefter hade hans

plågor ökats med våldsamma kräkningar och

uppkastningar som slutade med sådan påföljd att

misstanke hade sålunda uppstått, att han erhållit

gift och deraf dött.

Döda kroppen hade en medelmåttig längd, var

……..och ……. samt af röta obetydligt angripen på

venstra sidan af pannan öfver ögobrynet ………

fanns blånad med svullnad och ……..i handen och

underliggande ……….hvilka var infiltrerade med

blod ….  …. beskaffad blånad omkring venstra ögat,

sålunda i brunt och gult och i öfrigt ingen ytlig skada.

Hufudsvålen ….  icke oskadad ……..

…………..tillstånd  med uppdrifven

forsättningen är mycket svårläst men handlar om

hur kroppen skall sändas för obduktion.

                             Sven Holmlund

                             Provincialläkare

Per Larsson                                     Johannes Gunnarsson

från Espered

Protokoll hållet vid (obduktions) undersökningen af de ……

…………  som upphämtades utur åboen Anders Lorentssons

döda kropp anställd på (hospitalet) i Borås den 31 maj 1845.

Sedan det kärl, hvari………förvarades funnits sändt

med behörige obrutne sigill såsom på följande sätt.

1.        Undersöktes magens innehåll, hvarvid en mängd korn

och bitar af åtskillige färger funnes fastsittande vid magens insida.

Då ………..utrördes med vatten i ett glas med tunn genomskinlig

botten syntes ett blandadt temmeligen groft pulfver,

Pulfveret och bitarna uppsamlades till undersökning hvarvid

en stor del igenkändes som orsten, glasgalla /fet vitri/ och

sönderstött glas men en betydelig qvantitet hvita korn och bitar

liknande arsenik. Desse underkastades det vanliga ………………….

Då man …………….en betydlig beläggning af …………glans.

Då den upphittades förmärktes tydeligen arseniken egne …………….

2.        En del af magens …………..och ………

………… med ……… kali och …….. ……..

hvarefter lösningen lemnades till ………och sedan silades.

Därpå inlades svafvelväte uti vätskan hvarefter

erhölls en ymnig fällning af gul färg. Fällningen torkades och

upplöstes i salpetersyra hvilken ……  …….. upplöstes derpå

i det destillerade vattnet och slogs i …… apparaten

då ett ställe af …… ……… glödgades, afsatte sig en mängd

arsenik, såsom ett spegelbeslag.

3. Undersökningen fortsattes enligt de allmänna stadgarna

föreskrifne meddelanden hvarest ytterligare bevisade

  ………närvaro

                             Ut Supra

Som ………… .S Österbarg

Attest

På grund af de vid förestående undersökningar gjorde iakttagelser

sluter jag, att Anders Lorentsson ljutit döden genom förgiftning

med arsenik. Hvilket jag icke allenast på min aflagde embetsed

intygar, utan och med denna min odeliga förpligtelse så samt

mig Gud hjelpe till lif och själ bekräftar.

Ut Supra             S Holmlund

Protokoll hållet vid Urtima Ting

med Åhs Härad i Wäby den 25 juni 1845

Nr 2. Jemlikt häradsrättens med Urtima Ting

den 7 i denna månad under nr 1 fattade beslut

företogs åter uppskjutne ransakningen angående

häktade Enkan Anna Cathrina Andersdotter från

Espered Österg af kronolänsmannen A Ehrenqvist

tilltalad för at hon skall hafva med arsenik afdagatagit

sin man Anders Lorentsson. Och blef nu i åklagarens

närvaro, den tilltalade ur häradsfängelset upphämtad

och för rätten inställd.

Protocollet vid sista ransakningstillfället upplästes

och lemnades utan anmärkning; och den tilltalade

som i häktet haft besök af sin själasörjare tredje

predikanten Friberg för att undervisas i christendomen

och förmanas till bekännelse af sitt brott, kunde ej

förmås till något erkännande utan påstod att hon

endast gifvit sin man orsten och kristallglas med

hvilka sistnämnde benämning allmogen lära betekna

"glasgalla" (malet mariaglas) och på fråga hvarifrån

hon erhållit kristallglaset, svarade hon först endast

att hon haft det länge och sednare att det var taget

utaf foten af ett sönderslaget brännvinsglas och då

åkl för henne förklarade att det kristallglas som

användes såsom botemedel, är ett helt annat ämne

än vanligt glas och afstött glas äfven kan vara dödande

men aldrig användas till läkemedel, kunde hon häröfver

ej förklara sig, men vidblef dock sin uppgift samt sade

vidare att glaset och orstenen blifvit sönderstötta ute på

en sten endast af den anledning någon mortel ej fanns

i huset och att detta skett på det sätt att nämnde ämne

blifvit inlagde i gråpapper, men kunde ej vidare förklara

huru gråpapper kunde hålla att deri sönderstöta ett så

hårdt ämne som glas, på annat sätt än att gråpappret blifvit

lagdt dubbelt och endast en smula glas använd; och kunde

varken gifva något besked huru en mindre glasbit kunde

krossas sedan det blifvit inlagde i ett så tjock och mjukt

ämne som dubbelt gråpapper, eller uppgifva anledningen

hvarför hon sökt undandölja den arsenik som hon vid

undersökningen befunnits innehafva och icke eller

vidare uppgifva huro hon användt den arsenik,

som saknades af det qvantum hon inköpt, än att det

blifvit utstäldt för råttor utdödande.

Den aflidnes broder Petter Lorentsson vid rätten

tillstädes och hörd, åberopande endast sin vid

polisförhöret afgifven berättelse, deri han sade sig ej

hafva något att tillägga eller förändra.

Åklagaren begärde vittnesförhör med Per Håkansson på

Sandlid vid Falskog, hvilken ojävad fick aflägga sanningseden,

varnades och berättade att så väl den tilltalade, som hennes

aflidne man i lifstiden vid flere tillfällen bedt vittnet

skaffa dem arsenik för att dermed utöda råttor, men att

som han ej innehaft arsenik sedan han för några år

tillbaks blef straffad för olofligt innehafvande af sådant

gift ej kunnat gå deras önskan till möte: att sista gången

vittnet besökte den tilltalade, hon yttrat till vittnet att

det vore lika godt om han ej skaffade arsenik, emedan

hon redan bekommit ett lod sådant af johannes Linnarsson

i Halsaryd samt att Anders Lorentsson så väl vid sistnämnda

tillfälle som då den tilltalade bedt om gift, varit

närvarande och åhört samtalet.

Berättelsen upprepad, vidhölls af vittnet.

Svaranden sade först att hon i vittnet ville igenkänna den

person, som till henne försålt den arsenik hon innehaft

och sednare då hon erinrades att hon, som bor nära vittnet

och med det samma sedan många år varit bekant, ej

kunde vara i okunnighet om vittnet eller någon annan

person till henne försålt giftet, förklarade hon  enständigt

att hon köpt allt af vittnet samt sade att Anders Lorentsson

för omkring ett år sedan köpt arsenik af en person från

Halsaryd men trodde ej att nämnde person

bar det namn vittnet uppgifvit eller att någon person

med det namnet fanns i Halsaryd.

Bland nemnden och den temligt talrika menigheten

kände ingen den af vittnet uppgifne personen eller hade

hört att någon sådan fanns i Halsaryd.

Förut afhörda vittnet Britta Stina johansdotter, som var

vid rätten tillstädes, förklarade, på föregången ed, att

hon ville i vittnet Per Håkansson igenkänna den person

som till svarande sålt arsenik, men att hon ej förut kände

bemälte vittne eller vid tillfället så noga betraktat det, att

hon härom var fullt förvissad samt intygade svaranden

verkligen på vinden utställt arsenik för råttor..

Åklagaren, som inte ägde tillgång på vidare bevisning

öfverlemnade målet till pröfning under yrkande att

om den tilltalade ej kunde fällas åt saken,

densamma måtte lemnas åt framtiden, då den

kunde uppenbar varda samt att svarande måtte

insättas i strängare fängelse, för att derigenom förmås till

bekännelse af sitt brott, hvaremot den tilltalade, under

enständigt förnekande af all brottslighet, yrkade att

varda från åtalet frikänd och komma på fri fot.

Efter parternas frånvaro hållne öfverläggning meddelades

                             Utslag

Under ransakningen har emot tilltalade Anna Cathrina Andersd

förekommit, att hon en längre tid lefvat i oenighet med sin man

Anders Lorentsson och hotat honom att köpa ett lod, hvilken

hotelse äfven hos Anders Lorentsson väckt farhåga att hon

ämnade med gift förkorta hans dagar: att hon, för att bota en

påkommen sjukdom, ingifvit honom att pulver som enligt hennes

uppgift bestått af sammanstött orsten och christallglas:

att Anders Lorentsson genast efter intagandet häraf blifvit

angripen af häftiga plågor och kräkningar så att han yttrat

att han trodde att det hon gifvit kunde blifva hans                         

bara död: att fullkomlig okunnighet  om utseende och beskaffenhet

af det läkemedel, som hon föregifvit sig hafva begagnat då hon

uppgifvit christallglaset vara taget af ett sönderslaget brännvinsglas

och att vanligt sådant glas vore ett allt för hårdt ämne för att, på

sätt som skede med det hon upgifvit kunna i ett gråpapper

sönderstötas, hvartill kommer att hon innehaft arsenik, som hon,

utan att dertill kunna uppgifva något skäl, vid anställd undersökning

sökt dölja samt att hon genom qvarhållande af prästerskapets

till åklagaren ställda anmälan om dödsfallet sökt dröja undersökningen

hvilken hon, om hon med kännedom om brottet, snarare

borde för att ej under den varma årstiden nödgas en längre tid

behålla liket i huset. Häradsrätten anser Anna Cathrina Andersdotter

vara med mer än halft skäl öfvertygad, att hafva ingifvit sin man

Anders Lorentsson den arsenik hvaraf han, enligt läkarbeviset

ljutit döden, men som hon ej kunnat förmås att erkänna sitt brott

och full bevisning i berörde hänseende ej kunnat förebringas,

förklaras hon saker att för olofligt innehafvande af arsenik, böta

enligt kungl förordningen den 26 maj 1827 och saker lemnas i

öfrigt, jemlikt 17 cap 32§ RB åt framtiden, då den kan uppenbar varda.

Vid hvilken utgång någon ersättning för inställelsen icke kan

vittnen tillerkännas samt Kongl Majt och kronan tills vidare bör

vidkännas kostnaden för medicalegala besigtningen.

Jemlikt 25 cap 5.8 RB varda detta utslag understäldt höglofl

Hofrätts vidare pröfning i saken,  hvarpå svarande kommer att

införpassas till länshäktet der hon bör i enskildt rumm förvaras,

och af fångpredikanten erhålla undervisning i kristendomen och

förmanas till erkännande af sitt brott.

Om Anna Cathrina Andersdotter i utslaget vill söka ändring,

äger hon att inom eller till klockan före tolf å tjugonde dagen 

………… aflemna sine till Höglofl Götha Hofrätt ställde besvär

till handläggning, som lärer tillse att hon ej saknar nödigt biträde till

besvärsskriftens författande.

Annan part är äfven obetaget att inom lika tid i K:l Hofrätten

utslaget anföra besvär dervid iakttages.

Då något vidare ej förekom aflystes tinget.

                             Ut Supra

                             På Härads rättens vägnar

                             H Caspersson