| ILLDÅDEN I TINGSRÄTTEN - Mordet i Rångedala 1820 | ||
|
Källskrift till essä om ”Ett illdåd i nytt ljus" införd i Borås Tidning 18 feb 2006. Protokoll från Ås härads tingsrätt.
I tingsrätten 1820-1823
Sommartinget 1820 13 maj, nr 91 Till domare embetet hade den 5te denna månad inlupit följande Litt Smidig. I anledning hvaraf domhafanden uti serskilte skrifvelsen anmodades herr provincialläk medicinalrådet P C Flodin att besigtiga den döda kroppen och exp kr fogden Lundgren att till denna h.rätt med alla vederbörande för att höras och meddela upplysningar rörande Jan Janssons död. När i följd häraf detta mål nu företog instälde sig bef Lundgren jemte följande af honom inkallade herst…..Sven Svensson i Ormåsa Lars Andreasson i Klämmestorp, Nils Svensson i Gretlanda, pigan Katrina Persdotter derstedes, Sven Persson i Backg Finnekumla, Olof Håkansson i Fahlskog, Lars Larsson i Gästgifvargården, Pehr Carlsson i Ekekulla Anders Hagelin i Bredared Skatteg och Sven Isaksson i Bredared Smedsg sid 2 samt Peter Svensson, Per Andersson Katharina Pettersdotter och Pehr Andersson .i Gingrid Bodsg, hvarförefter Herr comminister Wennerdahl äfven tillstädes kom. Sedan det blifvit uplyst att alla de til uplysnings meddelande inkallade har sedan icke äro med afledne Jan Jansson i något släktskaps förhållande berättade Sven Isaksson hvilken är gift med afledne Jan Janssons brorsdotter att Jan Jansson för 11 eller 12 veckor tillbaka bortreste från orten åt Vermland……….. att indrifva hans der ägda fordringar på uptill 2-3000 daler samt att Jan sedermera icke hemkommit eller låtit höra af sig före än han blef funnen på sätt comminister Wennerdahls skrifvelse ……….. uplyser, att Jan Jansson var uti små och fattiga omständigheter emedan han blifvit bedragen af flere gäldenärer och icke så fort behofvet kräfde kunde indrifva sine fordringar att Jan Jansson de sednare åren har af ……något………. men beklagade sig likväl aldrig utan var som förut alltid beskedlig tyst och stillsamt mycket religiös två oläsliga rader ……Sven Svensson, att han jemte afledne Jan Jansson, Per Andersson i Harekullen, Per Svensson i Vatunga Storeg och Jakob Nilsson i Askans ……………. tid avreste i sällskap til Gunnarsjön socken i Jösse härad af Wermeland, att Jan Jansson som gående färdas dit, icke medförde någre vahror utom ett par dussin sid 3 nålar men vid ankomsten af Sven Svensson til försäljning emottog 2 dussin näsdukar, att Svensson Svensson och aflidne Jan Jansson derpå åtskiljdes och ………..vistandet i Wermland icke………föränn handelsresan skulle företagas, då de träffades å Hvarnäs i Silje socken derifrån de sedermera i sällskap fortsatt resan hem hvarvid Sven Svensson hade egen häst och kärra derpå Jan åkade. Den 3de i denna månad vid middagstiden ankommo Sven och Jan til …Arta i Fristads socken och der uppgjorde liqvid sins emellan samt ömsom betalte hvarandra hvad de under vägen utlagdt hvarefter de jemte Lars Andersson i Klämmestorp sam …….träffades fortsatte resan till Gingrid Öfre Bodsg der de öfver natten hvilade och derpå påföljande morgon fortsatte resan till Gretlanda der Lars Andersson skilde sig från dem Sven Svensson af den anledning att han bekommit näsblod uppehållit sig en stund vid ……… lade ………………….. Gretlanda och Ormåsa då Jan åkade tillsammans till ett stycke före än någon fram till Ormåsa går från den väg som hvar…..Sven Svensson afgick kärran och vägen må i marken att uppfylla ……(trol naturbehov) han återkom til vägen hade Jan Jansson kört förbi Ormåsa gårdsväg och Sven nödgades tilsäga Jan att stadna sid 4 hvilket Jan äfven gjorde då Sven kom intill hästen, gick Jan från vägen inåt marken å samma ändamål, Sven Svensson nyss förut bortgått och (återupprepade) Svensson sägandes ….. vid afresan ifrån hemmanet Gretlanda ……………på dagen vände om hästen (och fann) det Jan var borta ……sin kärra …………. eller så kallade knalle (kärra) der, Jan hade en del saker förvarade därefter 10-tal oläsliga rader på till frågan säger Sven Svensson sig icke känna huruvida Jan Jansson i Wermland fått sine fordringar och ett …..vid Svens ankomst, han var något öfver…… Exped bef Lundgren ansåg Sven Svensson böra …………utreda hvad Sven på vägen emellan Gretlanda och Ormåsa som icke skall utgöra en full 1/4dels mil sig företagit då han der enligt egen uppgift uppehållit sig öfver en timmes tid, men Sven Svensson anmälte att han icke kan uppgifva att annat förhållande än som verkligen ägt rum eller det före anmärkte tilläggnde dock att ……..från Vermland Jan Jansson under hela resan varit tyst och stilla, men ……………………………………….. (tyckte) …….. på (derifrån) att kunnat detta år (uppfå) sitt innehafvande undantag å hemmandet Bredared ………………… att Jan ………något eller blodvite och således …………………………………… Sven Svensson Sid 5 har lång reslig……mörkblå ögon och mörkt hår, samt under sednare delen af sin berättelse visat mycken svårighet att finna uttryck och varest brydd förlägen och ofta harklande samt stammande efter flere påminnelser, endast förmåts lemnade upplysningar hvara antecknat 2. Lars Andersson; att tisdagen f m den 9de denna månad afreste Lars för sin husbonde Anders Carlberg i Klämmestorp räkning till Arta och vid ankomsten träffade Sven Svensson i Ormåsa, samt afledne Jan Jansson, han då finns emellen efter hvad vittnet kunde förstå uppgjorde liqvid. Lars Andersson och Sven Svensson gingo sedermera samma dag på ……….. genvägen öfver Fristads Hed och Fristads by åt Gingrid medan Jan Jansson till samma ställe åkade vägen omkring Sölebo Lars Andersson , Sven Svensson och Jan Jansson hvilade öfver natten hos Anders Larsson i Bodsg och följande morgon sedan Lars af Peter Andersson köpt en häst, reste de i sällskap til Gretlanda hvarvid eller det så kallade Bengts komsledet Lars aftog farvägen och skilde sig från Sven och Jan hvilken då åkade tillsammans vägen fram åt Fahlskog samt efter hvad vittnet kunde förstå voro nycktra och goda vänner då Lars Andersson som efter att hafva rest sid 6 der från Bengts komsledet til Rångedala by, ledande……………… en ……..1/4 dels mil hemkommer kl icke mer än knappast 12 på dagen, och slutade Lars Andersson deraf, att kl då han skiljde sig från de öfvrige högst varit ½ 12. I öfrigt säger Lars Andersson att Jan Jansson den tid …….var i hans sällskap, förhöll sig stilla och på sätt vittnet för alltid sedt honom samt visade inga tecken till ……och att Jan Jansson icke hade någre synlig åkomma. På fråga upplyser vittnet att från Gretlandaby är til långt som derifrån till det ställe vägen emellan Gretlanda och Fahlskog der Ormåsa gårdväg faller ut eller tillsamman ¼ mil och att vittnet i Arta eller sedermera icke såg om Jan hade någre pengar eller huru många de voro. 3. Nils Svensson; att vid middagstiden den 3de i denna månad eller vid pass kl 12 på dagen Sven Svensson, Jan Jansson och Lars Andersson på en kort stund uti Nils Svenssons hus och voro så vidt Nils Svensson kunde förstå, ej ovänner ej fulla men ej eller ………..utan efter Nils Svenssons sätt att tala muntra Öfver en timme derefter eller kl 1 hemkom Nils Svenssons piga Catharina Persd och omtalade att hon å vägen ej långt från Fahlskog gått förbi Sven Svensson som då stått ensam utmed sin kärra och varit något blodig på ena benet. Påföljande fredag den 5te dennes å f m gick Nils Svensson vägen till Fahlskog och i vägediket sid 7. mittför det ställe der Jan Jansson blef hemtad död fann vittnet en afbruten gärdsle som tycktes vara högst några dagar förut bruten och hvarå Nils Svensson såg flere rispor men icke någre blodfläckar. Säger Nils Svensson …………flere år kändt aflid Jan Jansson och alltid funnit honom sådan han visade sig den 3de i denna månad eller tyst och stilla. 4. Katharina Persdotter; att kl nära 12 den 3je i denna månad gick vittnet från torpet Kremaden der Katharinas föräldrar …..hem til Gretlanda, och då Katharina kom til hemmanet Fahlskogs åkrar såg hon en person resa framför sig åt Gretlanda och vara ett långt stycke förbi …………………väg faller ut till Fahlskog och sedan Katharina derpå hinner den resande igenkände Katharina i honom Sven Svensson, som höll stilla å vägen och stod vid bakstammen å kärran samt höll i en derpå liggde säck. Katharina hälsade på Sven och fann honom lika med hvad han alltid visat sig, var aldeles ensam och hvad Katharina tyckte sig finna hade något blod på vänstra benet. Katharina, såg icke Jan Jansson under hela vägen och fann på intet ställe deraf någon verkan ett slagmål derå förefallit…………………… blifvit visat det ställe der Jan Jansson har funnits död………………………….. åt Gretlanda sidan. På fråga sid 8 säger Katharina det lika med före hörde Nils Svensson att mellan det ställe der Katharina först fick se Sven Svensson ifrågavarande dag eller den 3 i denna månad och der hvar efter Sven hölt stilla och Katharina gick förbi honom är 380 steg och dels att om Jan Jansson vid Katharinas gående värkligen hängt der han blef funnen död, hade Katharina sådant icke kunnat finna, emedan hon påminner sig icke hafva sett åt den (kanten) 5. Sven Persson; at ingenting til uplysning i saken. 6. Per Backlund likaledes. 7. Olof Håkansson uti Berget eftermiddag eller omkring kl 2 den 4de dennes kom drängen Johannes Carlsson i Ekekulla springandes till Olof å dess åker och berättade att han sett en karl hänga på åsen med hvilket (nämnden) ………….der Jan Jansson blef funnen utmärkes och blef jemte hans gårdbo Lars Larsson med flere personer bör å för sig der före efter utredning Johannes Carlsson lemnade dem, genast til en ek 22½ alnar från vägen emellan Fahlskog och Gretlanda stående å en slät plan aldeles ensam och der fann vittnet att Jan Jansson hängd uti ett hvitt svinhårsrep, eller rättare satt å en liten tufva med nämnde rep om halsen, hvilket …… var knutit på en ekegren 3½ aln från marken och sjelf utgjorde något öfver två alnar. Jan Janssons byxor voro nedknäppta sid 9 så att Jan Jansson satt med bara kroppen på marken, lintyget framtill var blodigt äfvensom ansiktet och voro Jans ben liggande utåt vägen samt hans hufvud hängande åt sidan på ekestammen. Den gren hvarå det om Jans hals sittande rep blifvit knutit och som ….. kunde stående på marken ……………..stammen ½ qvarter utåt afbarkad genom skafning af något emedan barken satt skjuten framför de ……….och tycktes som……. hade skredit sedan det blef först uppsatt, hvar förutan å eken närmare roten syntes en gren som visade tecken till ett någon derå trampadt och var denna gren så belägen att vid påseendet föreföll det vittnet som om den …… knutit repet å andra grenen stått på denna. På frågan upplyser vittnet att afledne Jan Jansson var (ungefär) 11 qvarter och utmed eken hade repet långt……… har bröts och upplyser Olof Håkansson ………………eken…………………… gerdesgård hvar inom tät skog att deräst Jan Jansson sjelf eller genom annan der blifit hängd, hade han utan serskildt händelse icke kunnat upptäckas Sedan Olof Håkansson hemkommit gick han jemte gårdbon Lars Larsson till herr Comminister Wennerdahl och omtalte händelsen derefter herr Comminister och Olof samt Lars Larsson åter gingo till det ställe der Jan Jansson sid 10 fans och hvilken ställe är beläget ungefär på halfva vägen mellan Falskog och Gretlanda samt nästan hälften af vägen mellan Falskog och der Ormåsa gårdväg faller ut. På aftonen samma dag blef Jan Janssons af Olof Håkansson, Lars Larsson Anders Hagelin och Sven Isaksson losnad från repet och förd till Bredared. 8. Johannes Carlsson som säger sig vara 17 år gammal liten och klen til växten, att den 4de i denna månad kl emellan 12 och 1 på dagen gick från hemmanet Ekekulla til Fahlskog der han träffade Olof Håkansson och för honom omtalat hvad han sett hvarefter Johannes jemte Olof och dess gårboar gick til stället der Johannes sedt den döe som af Olof och de andre i sällskap varandre personen blef igenkänd att vara Jan Jansson. Om Jans utseende, ställningar uti hvilken han befanns ved eken samt dess belägenhet gör Johannes lika berättelse med Olof Håkanssons upplysande……. Johannes Carlsson att han under vägen emellan Ekekulla och Fahlskog ej träffade eller såg någon lefandes person, icke eller färska spår efter någon. 9. Anders Hagelin omtalar att den 4de i denna månad på aftonen var Hagelin i sällskap med Olof Håkansson, Lars sid 11 Larsson i Fahlskog och Hagelin går bakom …………på så kallade Åsen och från der stående ek nära vägen förde Jan Janssons lik til Bredared (upplyser) Hagelin att Jan Jansson satt aldeles bar på marken samt höll ena ……….. den derpå var blodig i ansiktet hade blod på västen och lintyget men var ren på händerna. Vid hemkomsten besåg Hagelin noga det rep som satt om hans hals och en ekegren och fann Hagelin att detta rep der det var knutit om ekegrenen blifvit något nedblodat …… repet nu för domstolen visas så ……………… å repet synes blod på ett ställe 10. Lars Larsson i alt lika med Olof Håkansson i Fahlskog 11. Sven Isaksson förekom åter och berättade i afseende på Jan Janssons utseende och ställningen uti hvilken han blef funnen samt om repet som satt om hans hals lika med Hagelin, och tillägger i öfrigt sin förra berättelse att Jan Jansson före dess bortresa trodde sig kunna komma uti bättre tillstånd och hjelpa upp sine husliga omständigheter om han under bortovarelsen kunde indrifva sine fordringar samt att Jan Jansson efter hvad Sven Isaksson hört omtalas skall haft fallandesot, dock har Sven sjelf aldrig sett Jan falla eller besväras af denna sjukdom. 12. Peter Andersson att den 2de dennes vid kl 11 på aftonen kommo Lars Andersson i Klämmestorp, Sven Svensson sid 12 i Ormåsa och nu mera afledne Jan Jansson til Peter och begärde öfver natten få hvila uti hans hus, hvilket Peter Andersson emedan han icke ägde foder til Sven Svenssons häst vägrade och i stället anviste dem till Peters fader Anders Larsson i Bodsg hos hvilken de också öfver natten qvarblevo. Påföljande morgon var Peter Andersson ännu uti faderns hus och talade vid Lars Andersson samt til honom sålde en häst och fann Peter Andersson härvid Jan Jansson och Sven Svensson voro goda vänner, och då Peter Längre fram på förmiddagen skulle gå efter den sålde hästen, såg Peter två af de resande antingen Lars Och Sven eller Sven och Jan lågo i kull ute på gården samt bråttades, dock efter hvad Peter kunde förstå, sådant endast för ro skull, emedan Peter hvarken före under eller efter denna händelse hörde någon af dem säga den andre det minsta stötande eller förargeligande. vid afresan från Gingrid voro bemälte omvittnade personer icke fulla och ej eller(onycktra) utan något muntra af den köpeskål som ……. vid hästhandlen. 13. Per Andersson; att Jan Jansson i sällskap med Sven Svensson och Lars Andersson sent på aftonen den 2de i denna månad kom till Per Anderssons fader Anders Larssons hus och der lågo öfver natten, hvarunder något gräl dem emellan icke föreföll 14. Katharina Persdotter; som nu Anders sid 13 Larsson i Bodsg hustru att sent på aftonen den 2de dennes blevo på deras begäran Jan Jansson, Lars Andersson och Sven Svensson insläppt uti Katharinas hus och åt dem bäddades på golfvet der Sven Svensson och Lars Andersson lade sig, men Jan Jansson fick icke ligga jemte Sven emedan han efter hvad Sven yttrade hade ohyra i kläderna, hvarföre Jan ……… öfver natten låg serskildt på en bänk i stugan, ………Katharina ovänskap emellan någon af dem icke äga rum och påföljande morgon då de upstigit gick Jan Jansson i köket och tvättade sig, samt derefter ingången i stugan, satte sig och läste någre morgonböner hvarunder Sven Svensson läste i en bibel och Lars Andersson var utgången samt af …………..andra åboer i Bodsg …….Peter Andersson handlade en häst. Sedan Jan Jansson, Sven Svensson och Lars Andersson en stund derpå ätit frukost påminte Jan att det voro tid fortsätta resan hem, hvaruppå Jan och Sven för ……….. sig brottades och en utaf dem, hvilkendera kunde Catharina icke urskilja, föll under då den andre kom uppå men någon ovänskap ägde såvidt Catharina kunde finna icke rum utan sedan de uppstigit gick Jan Jansson ut och spände före kärran, derefter han kom tilbaka inn och under samtal med Katharina utan att hon ………. Det är skam, jag hade kunnat varit hemma 3 veckor förut men så far Sven och krånglar, han får väl ej fara denna väg mera, han handlar för Asmund i Sundholmen räkning och får väl veta det när han skall göra redogörelse. Katharina Persdotter samtyckte vid tillfället sig hafva med deras enskilta affärer att skaffa afbröt samtalet, och gjorde sig icke underättad om Jans mening med dessa uttryck dock förmodade Katharina att Jan Jansson ansåg Sven Svensson icke hafva behörigt förhållit sig under bortovarelsen, upplysande Katharina tillika att under detta samtal var han ensam med Jan inne i stugan och att då Jan jemte Sven och Lars Andersson …. ………tycktes vara vänner …….. 15. Johannes Andersson lika med Per Andersson. Herr Comminister Wennerdahl lemnade härefter företräde och han afgaf lika berättelse om Jan Janssons döda kropp som Olof Håkansson förut lemnat samt intygade i öfrigt på embetsed att Jan Jansson alltid varit känd såsom en stilla beskedlig och mycket gudfruktig karl samt äfven haft goda religions……………… (flera rader oläsl) följande från herr Contrakts prosten och kyrkoherden i Rångedala församling P Söderlund infordrade betyg litt Kruka Efter hvars uppläsande från domstolen kundgordes det från herr medical rådet Flodin til domhafvanden ankomne protocoll fört vid öppningen af Jan Janssons döda kropp jemte tillhörande beskrifning attest så lydande. (härefter 2 sidor långtobduktionsprotokoll) Efter hvars uppläsande exped bef Lundgren förklarade det han af hvad som förekommit lika med herr Comminister Wennerdahls anmälan anser högst……………det Jan Jansson blifvit genom annan persons handavärkan mördad och att HR ehuru han icke tror sig kunna mot någon viss person väcka påstående om ansvar hvarföre likväl icke finner det vara rådeligt att Sven Svensson från Ormåsa tillåtes verkställa hvad HR men anhåller det öfrige hörde personer måtte göra eller att med ed påstå rigtigheten af deras berättelser och …Lundgren derjemte att Sven Isaksson i Bredared i anseende til det släktskaps förhållande hvaruti han stått till afled Jan Jansson böra……..jäf …….billig. HR fann (rådligt) bifalla hvad ………….bifalla hvad åkl hemställningsvis anfördt och förekallades derför Lars Andersson Nils Svensson ……..Katharina Persdotter Sven Persson, Per Backlund, Olof Håkansson, Johannes Carlsson, Anders Hagelin, Lars Larsson, Peter Andersson, Per Andersson, hust Kathrina Persdotter och Johannes Andersson samt fingo svära vanliga sannings eden derefter för dem hvarje serskildt …………………………………….. Sven Svensson uppmanades på det ömmaste att hålla sig vid sanningen och däräst han icke har något ………………. Jansson tillfogade åkommor, för sin egen och samhällets …………..åtminstone söka rättfärdiga sig från de misstankar som otvunget falla på honom såsom den hvilken ensam och sist efter hvad man nu känner varit uti Jan Janssons sällskap men ehuru Sven Svensson härvid tycktes blifva brydd ……….upplysning än han redan gjort I detta skick hänsköt exp bef Lundgren saken til HR pröfning sedan HR efter öfverläggning gaf detta Utslag. Den besiktning attest och det utlåtande Herr medical rådet och provinsical läkaren Flodin lemnadt upplyser väl att den å Jan Janssons kropp funne åkommne ……….honom tillfogade förr än han blef hängd äfvensom att dessa åkomne icke befunnits dödeliga, men herr medisical rådet har likväl icke bestämt utlåtit sig hvad som efter de upplysningar obduktionsprotokollet bibringar, varit igenteliga ordsaker til Jan Janssons död, hvarförutan ransakningen lemnar föga eller ingen säker upplysning om Jan Janssons under dess bortovaro förskaffat sig någre (pengar) och om ……har någre dylika kort före eller efter dödsdagen blifvit ……………………………… -gande af att detta uppskjuta denna ransakning till den 27de i denna månad då exp bef Lundgren och Sven Svensson åligges (vitesföreläggande) tillstädeskomma …………… försedd med bevis att han til hörande i saken inkallat den åbo i ………. hvilken Sven Svensson och Jan Jansson …….. uppgjort liqvid samt de flere personer som utom Sven Svensson varit i Jans sällskap åt Wermland, eller Jan Andersson i Harekulla, Per Andersson i Österg Vatunga och Jakob Nilsson i Askanäs, hvar jemte bef. Lundgren bör göra sig noga underrättad om de upplysningar som uti denna i mörker invefda sak möjeligen kunna åstadkommas. Villjande HR genom ordföranden låta ofördröjligen tilställa herr medical rådet Flodin ett exemplar H R ens protokoll och detta utslag jemte anmodan att före 27de i denna månad till H R inkomma med förklaring öfver herr medical rådets besiktnings attest och bestämdare utlåtande i saken rörande dödsorsaken. Aflystes – afträdde. Sommartinget nr 171 sid 1 Jemlikt H R beslut den 13 denna vid nr 91 härofvanföre här då förehafde undersökning rörde afledne Jan Jansson fr Bredared död, blifvit verkstält ………….. ……och ……följd deraf exp bef Lundgren närvaro ………………. instälte sig Sven Svensson personligen jemte följande af Lundgren inkallade personer, nemligen Sven Svenssons föräldrar Sven Hansson och Britta Svensdotter i Ormåsa jemte Sven Svenssons syskon Johannes, Jan Anders och Peter Svensson samt Johanna Svensdotter tillika med Svens piga Stina Andersd och pigan Maria Jansdotter på torpet Berget Olof Jöransson i Arta, Jöran Månsson, Asmund Persson i Sundholmen, Jan Andersson i Harekulla, Per Andersson i Österg Vatunga, Jakob (Hansson) i Askanäs, pigan Annika (Carlsdotter) i (Östergården) och Nils Eliasson ………samt Lars Jansson vid Piggs qvarn som är broder til den aflidne …………inkallade personer hvad härefter serskilt för sig aflemna deras berättelser i saken, hvilka berättelser i denna ordning antecknades för……….. 1. Sven Hansson som säger att vid pass kl 1på dagen den 3 dennes då Sven Hansson jemte sin hustru och Maria Jansdotter på Berget gådt fram till Svens hus ifrån en åker der Sven Sid 2 förehade stenbrytning och Sven Hansson ingått i stugan …….. Sven Svensson att Sven Hansson genast ingick och blef mycket väl emottagen af Sven Svensson som i alt var sig lik om då hvid (bortrest) och ingick med Sven Hansson i stugan samt der af modern undfägnades. Sedan Sven Hansson ätit middag gick han ut att (fodra) sine hästar och inkommer från …………frågadeSven om han icke skulle på afton vilja åtfölja fadren åt den åker der stenbrytningen förättades hvilket Sven Svensson gorde och derpå åtföljdes Sven Hansson af sonen så hästen och Maria Hansdotter utåt gerdet och voro den dagen sedermera icke åtskilda ……… påföljande morgon var Sven Svensson jemte hans broder samt Sven Hansson ute i vårarbete som oafbrutet fortsattes hela dagen, äfven som påföljde dag och var Sven Svensson icke från Sven Hanssons hus eller ägor förränn lördagen den 6te då han afreste till Asmund Persson i Sundholmen Sven Hansson förklarade sig icke äga någon kännedom om Sven Svensson handelsaffärer eller om Sven haft någre pengar med sig hem och äger för öfrigt ingen kunskap mer än att Sven Svensson alltid uppfördt til Sven Hanssons nöje. 2.Britta Svensdotter lika i alt med sid 3 Sven Hansson som under tillägg att Sven Svensson förr än han med Britta och fadern på eftermidag den 3je dennes gick åt arbetet bytte om lintyg hälst han en längre tid nödsakats bära ett …………… 3 Per Svensson äfvenledes lika med Sven Hansson utom det att Johannes ej på afton var med stenbrytarna och under tillägg att Johannes kl ½ 1 på dagen den 3de såg att Lars Andersson i Klämmestorp då reste förbi Ormåsa åt Klämmestorp.
Svensson.
hvad som föreföll emellan den 1te och 10 maj hälst hade sistnämnde dag först från en handelsresa åt Nolbygden
gammal (sade) sig inte veta någonting af honom kunde ej eller någon uplysning vinnas
Britta Svensdotter
5te i denna månad varit hos Sven Hansson på arbete och gör (något) ……. lika berättelse med Sven Hansson samt på fråga af bef Lundgrens tillägger att hon då Sven Svensson hemkom icke fann honom hafva någon blod på kläderna samt att hon noga kände afled Jan Jansson och altid (funnit) honom vara en redelig och god karl
hos Sven Hansson endast vet det Sven Svensson hemkom vid middagen 3de maj och ungefärligt vistades hemma til den 5te dennes då han reste til Sundholmen samt att ……… …………………Sven Svensson hade ingen blod på kläderna. 10. Olof Jöransson att den 2de dennes på eftermiddag kommo afled Jan Jansson och Sven Svensson till Olof Jöransson och köpte betesfoder åt Sven Svenssons häst samt (förblefvo) i Olofs hus åto. En stund derefter ankom Lars Andersson i Klämmestorp med bud från Carlberg i Klämmestorp och då vittnet som icke på …………………………. Lars Andreasson ……. sin stuga …………… Sven Svensson och Jan Jansson utgångne sid 4 hvarföre Olof Jöransson frågade efter dem och af sin fader Jöran Månsson ……………vittnet erhöll den underrättelse att de uti Jörans stuga som är belägen på Olofsgård, uppgorde räkningen sins emellan. En stund härefter återkommo Sven Svensson och Jan Jansson som då som förut sade sig vara goda vänner, togo afsked och jemte Lars Andersson afreste, som de sade, hem. På fråga upplyser vittnet att (desse) personer voro nyktra och att vittnet icke såg hvarken några räkningar dem emellan eller om de hade någre pengar vidare än hvad ……….fordran kostade det Sven Svensson betalte. 11.Jöran Månsson att lika med Olof Jöransson jemte tillägg att Jan Jansson i flere års tid tillbaka alltid vid sina bort och hemresor varit inne hos Jöran och derunder blifvit känd för en stilla och beskedlig karl. att han och Sven Svensson på eftermiddagen 3je dennes inkommit til Jöran och begärde få i hans stuga uppgöra liqvid sins emellan, hvilket Jöran Månsson lofvade och att Jan Jansson satte sig utmed ett i stugan varande bord och Sven Svensson stod bredvid samt att efter utseende voro goda vänner ömsom medgåfvo hvarandras fordringar och utom all slag tvist uppgorde liqvid hvilken Jöran dock icke såg om det ………… stadde vid pengar 12. Asmund Persson att Sven Svensson under två år för Asmunds räkning handlat på det sätt att Asmund utlemnat varor och Sven Svensson försålde på sitt egna ansvar, att Sven Svensson sid 5 til sista så kallade vinterresan ärhöll varor för 2096 Rd att Sven Svensson den 6 dennes varit hos Asmund och skolat…...berörde capital hvarvid Sven Svensson i contante pengar vinner och med vinst ……….lemnadt Asmund Persson ettusende niohundrade trettio (riks) dahler samt för återstoden visat förteckning på gorde (ute) penningar att Sven Svensson utom der (ofver) borgade 2096 dahlerna var skyldig Asmund 2800 Rd för hvilka Sven Svensson ägde fordringar i Wermland och hvilka fordringar under vinterresan skulle indrivas att hela Sven Svenssons handels capital enligt Svens och Asmunds räkning (hade) med Asmunds och Svens capital utgöra 10185 dahler att Asmund Persson noga kändt Jan Jansson i synnerhet som som Asmund och Jan för tio år tillbaka handlat i bolag att Asmund derföre någorlunda äger kännedom om Jan Jansson handels- affären hvilka i sednare åren varit ……. …….. så att Jan Jansson sällan haft något med sig åt handelsbyggden ……………….. för att indrifva sine fordringar hvilka Asmund förmån vara (uppbundna) hos säkre gäldenärer tilläggande Asmund Persson att han hört säkert sägas att afledne Jan Jansson haft fallande sot att han för någre år sedan i (sommarresan) åt Gunnarsjö af Jösse härad socken någre pengar (fallit) 13. Jan Andersson i Harekulla att Jan Jansson i flera år varit i sällskap med Jan Andersson …………. resor åt Wermland hvarest Jan Andersson och Jan Jansson haft sin handelsort, dock hafver de icke handlat tillsammans utan hvar för sig och under sista vinterresa eller vid kyndelsmässotiden voro Jan Jansson och Sven Svensson uti vittnet Per Andersson i Östergården och Jakob Nilsson Sid 6 i Askanäs i sällskap åt handeslorten samt hade deras saker på vittnet Per Anderssons och Jakob Nilsson (kälkedon) dock tyckte vittnet att Jan Jansson icke hade serdeles mycket med sig och hörde vittnet Jan äfven säga att han endast medförde en ståhltråds ring om några marker samt någre nålar. Jan Andersson har hördt omtalas att (Jan) haft fallandesot men sjelf aldrig sett honom falla och säger dock utom att Jan alltid uppfördt sig så att ehuru hans omständigheter i de senare åren blivit svaga Jans kammerater likaväl, alltid velat hjälpa honom och aldrig gerna nekadt hvad Jan begärt, att Sven Svensson äfven handlar i Jösse härad och att vittnet icke hördt annat än godt talas om honom i handelsorten. 14. Per Andersson i Storegården lika med Jan Andersson Harekulla med den skillnad att Per Andersson hörde Jan Jansson säga sig medföra annat än ståltråden 15. Jakob Nilsson i Askanäs att vittnet för 3 år tillbaka varit uti bolagshandel med Jan Jansson att vittnet kände Jan Jansson för vara en redelig och beskedelig människa att han och Sven Svensson under sista vinterresan vara i sällskap åt Wermland, att Jan som lika med Sven uppförde sig stilla och anständigt under vägen endast medförde en ståltrådsring på några marker och nålar för högst 20 Rd att vittnet och Jan Jansson varit förtroliga vänner och att vittnet derför en gång under vägen frågade Jan huru mycket som återstår å dess fordringar derest Jan Jansson svarade: Jag har väl omkring 3000 daler (utestående). 16. Annica Eriksdotter att hon icke äger någon egen kundskap i denna sak men att dagen efter …….. Sid 7 …… kom Sven Hansson i Ormåsa …………. Peter Svensson hem ….. vittnet ……. som lär pojken att (låta) och då vittnet (undrat) för roskull, frågade om de äro mörkrädda på Ormåsa sedan Jan Jansson hängde sig svarade Petter nej samt då vittnet derpå beklagadt dem som först fick se honom eller Johannes Carlsson i Ekekulla yttrade Peter Svensson; Johannes var ej den förste som fick se honom, Sven såg honom först ….. då Sven väntat på Jan gick han af vägen och då hängde han. Vittnet ….. trodde detta frågade ……. hvilket som sagt det man dertill kunde vitnet icke förmå honom afgifvanågot svar. Peter Svensson framkallades ånyo och på det ömaste uppmanades såväl från domstolen som föräldrarna Sven Hansson och Britta Svensdotter att upptäcka den som gifvit Peter Svensson den underrättelse han lemnat Annicka Håkansdotter eller hvad anledning Peter haft til…… …….men alt var förgäfves. Peter svarade endast att han om yttrandet som Peter ärkänner sig hafva gifvit Annicka Håkansdotter icke af någon annan ger sin förut blifvit underrättad och att Peter icke vet hvarför han (så sade). 17. Sistlidne pingstdag gingo vittnet afskedade soldaten Fahlstedt, Per Håkansson på Sandlid och dennes son Olof Håkansson til det ställe der Jan Jansson blifvit funnen död för att bese det samma och efter det vittnet å gerdesgården 20 alnar fr den ek der Jan Jansson skulle hängt funnit en gärdsle och en staf …… på ett ställe vara afbrutne fick Nils (först utmed vägen) ……. för berörde ek se …….bruten gärdsla hvilket Nils Eliasson upptog och fann Sid 8 vara rispig samt jemförde det samma med nemnde……………… afbrutna gärdsla och såg att det fullkomligt passade dermed sedermera såg vittnet att Falstedt ett stycke med åt Gretlanda ej långt från vägen fann en avbruten gerdesgårdsstör som upptog och hvarpå vittnet såg ett hår ej olikt människohår. Denna del äfven skafven bark genast det hvarest å häst (maden) vitnet förut funnit gerdes gårdsstören vara afbruten jemfördes med den samma samt passade dem til alla delar. På frågan upplyser Nils Eliasson att hvarken på gerdslet eller stafven funnits någon blod.- 18. Lars Jansson att han för någre år tilbaka handlat gemensamt med brodern afled Jan Jansson, att Jan Jansson verkligen haft ont af fallande sot men aldrig oftare än då Jan sofvit och att Lars icke hört det Jan af denne sjukdom besvärades oftare än då han sofvit hårt. Sedan Sven Isaksson i Bredared hörefter anmält sig och tillkännagifvit det han uti Lars Janssons närvaro sedan sista HR tillfälle genomsett afledne Jan Janssons saker som han med fördt från Wermland samt deribland funnit två Jans (förtekningar) på hans fordringar i Wermland hvilka nu för rätten uppvisas yttrade Lars Jansson att den ene af dessa förteckningar är gammal och den andra uppgord för sista vinterresa hvilket äfven första radan af denne för- teckning tyckes utestå att de deruti uppförde fordringarna äro sammandragna från afledne Jans förteckning från flere år och att Lars Jansson sedan han genomsett denna förtekning samt att afledne Jan Jansson enligt dess anteckningar Sid 9 under sista bortovaro uppburit (omkring) 70-80 daler. Jakob Nilsson i Askanäs förekom och efter påseende af de ………… förviste förteckningar betygade att Jan sjelf dem författadt HR förekallades Maria Jansdotter, Olof Jöransson, Jöran Månsson, Asmund Persson, Jan Andersson Per Andersson, Jakob Nilsson Annicka Eriksdotter och Nils Eliasson samt då något jäf emot dem icke kunde (utan) fingo svära sanningseden der på de ånyo hörde efter det berättelserna för hvarje serskilt blifvit uppläsne är kände dem och förklarade sig icke hafva något vidare i saken att berätta. Exp.bef. Lundgren ansåg nödigt det undersökningen i Wermland förrättas huruvida eller til hvad belopp Jan Jansson der uppfördt sine fordran och sedan från domstolen blifvit upp- ………….. att från herr stads- ……………och ………… magister C Hollmer dom haf. til handakommit bref at den 25te dennes som upplyser att herr medicinal rådet doctor Flodin är sjuk att han sjelf icke kunnat nu afgifva den äskade förklaringen samt att härads Rn protocoll och utslag blifvit afsände til kongl Sundhets collegium, hvars utlåtande i frågan herr midicinal rådet skall anse nödigt begärde Lundgren att ransakning måtte uppskjutas til urtima ting och Sven Svensson förehållas vid påföljd af häkte ej från orten sig begifva. Lars Jansson och Sven Eriksson anhöllo det HR måtte meddela utlåtande öfver Jan Janssons begrafnings- sätt, emedan under nuvarande sommartid det skall falla sig svårt längre hafva honom i husen hemma Sid 10 hvarefter vidare (förhandling) denna gång icke ………………………………………. lit krusalök Utslag I anseende til att herr provincial Lars Flodin ute blifvit med nödig ansedd förklaring öfven …………… besigtning attest finner HR sig nödsakad ytterligare uppskjuta detta mål til urtima ting, som framdeles blifver kundgort efter det herr medicinal rådet til domare embetet inkommit med affodrade förklaring och räkning jemte Sven Svensson skola sig inställa, Sven Svensson vid påföljd att annaras genast i häkte blifva inmanad vid hvilken följd Sven Svensson under tiden icke eller får från orten sig begifva. Den där som för urtima tingets hållande blifvit bestämd och hvarom åkl skall ärhålla underrättelse bör åkl hafva inkalladt aflidne Jan Janssons enka jemte de flere som kunna upplysning meddela och bör åkl genom (kallelse) i länet söka få i afledn Jan Janssons handelsort eller Jösse härad af vederbörande utredt til hvad belopp …….dess der ägda fordringar, hvilket ändamål original förteckningar genomdragna, och med …..försedde til Lundgren öfverlemnas skola. Vidkommande har efter Lars Janssons och Sven Erikssons framstälde anhållan om utlåtande öfver Jan Janssons begrafning sätt finner HR i sakens nu varande skick och förän medicinal rådet Flodins infordrade förklaring inkommit sig vara förhindrad lämna utlåtande bestämt meddela, dock finner HR skäligt tillåta sökanden att å behörig kyrkogård utmed kyrkovallen uti der med tillräckligt djup graf nedsätta Jan Jansson till …………………. graf med bräder näfver och torf försiktgt och noga täcka. Afsagt afträdde Litt krusalök Dräng Sven Svensson i Ormåsa Storeg är född den 1 nov 1796 äger någorlunda christendoms kunskap, har obehindrad begagnat HH Nattvard och fört en oklandrad Lefnad intygar Rångedala d 15 maj 1820 Pehr Söderlund PoP Hösttinget 1820 den 5 oktober, nr 33 Denna härads rätts protokoll den 27de sisl Maj visar orsaken hvarföre härads rätten då uppskjutet med undersökningen rörande aflidne Jan Jansson från Bredared död. Vid företagande af detta ärende, hvilket, i anseende sid 2 till saknad af nödige ansedde upplysningar., icke för än nu kunnat åter förekomma till handläggning vid härads rätten, inställer sig åklagaren herr expeditions kron befallningsmannen Lundgren aflidne Jan Janssons enka och hans broder Lars Jansson i Pigg kvarn, jemte Sven Svensson och hans fader Sven Hansson i Ormåsa tillika med följande af åklagare inkallade vittnen, hustru Maria Petersdotter och hennes piga Catharina Persdotter i Gretlanda, Nils Svensson derstädes, Johannes Andersson på Hagen, Maria Johansdotter på Berga, pigan Catharina uti Ormåsa Lilleg, Lars Andersson i Klämmestorp, hustru Cathrina Andersdotter i Byttorp, Karl Gunnarsson derstädes. Sedan sista undersökningstillfället, har, i anledning af domfandens embetsskrifvelse, från herr provincial läkaren och medicical rådet C A Flodin jemte bref den 4de sistlidne augusti ankommit följande, nu uppläste attest. ”I anledning af ………… högädle herr C Helenius den 29de sistlidne juli till mig ankomne skrifvelse om ett noggrannare bestämmande öfver aflidne Johan Jansson från Bredare dödsorsak, får jag så väl i anledning af hvad ankomne härads rättens protokoller upplysa som i sammanhang med mitt förra betyg, följande utlåtande deröfver afgifva.
uti obduductions protokoll finner och blifvit Jan Jansson uti pannan tillfogadt jemte blånad öfver venstra ögat med hudens krossning och derunder mycket utgjuten blod, /3§/ slutes, att Jan Jansson bekommet ett ganska svårt slag öfver pannan och ehuru hufudsvålen på något ställe förmärktes deraf sprucken eller skadad, så kunde genom hjernans skakning /……………../ efter slaget, en dåning sid 3 eller sanslöshet uppkommit att med ………… sedermera hvad som helst kunnat blifvit verkstäldt.
brustne eller af blod uppdifne, så, emedan en stark näsblod honom påkommit som i myckenhet nedrunnit på västen och skjortan, kan minskning deraf hjernan blifvit som hindrat blodets starkare tryckning på dess ådror. Af samma orsak har
eller någon stockning af blod, vid djupa ränder omkring halsen förmärkt, som vanligen hos hängde personer plägar finnas. Af detta …….att så väl det svårare slag Jan Jansson bekommit på pannan, som …….. och stoppning af repet omkring halsen hafva sammanlagt och gemensamt såsom absolute …….. varit rätta orsaken till denna mannens hastiga död, hvilket härmed, så samt mig gud hjelpe till lif och själ intygadt varder”. Borås den 4 augusti 1820 Carl C Flodin Med råd prov med. Derjämte anmäler åklagaren att han ……… vederbörande sökt upplysning rörande aflidne Jan Jansson i Jösse härad af Wermland ägande fordringar men hvarå han, enligt uppvisade …….bref från hvilket fruktlöst aflupit, på sätt följande från kronofogden här i orten, L A Medin, åkl genom tillställde skrifvelse innehåller. ”Ödmjukt memorial! Efter hvad kronolänsmännen Bransell och Gyllström hos mig anmält Litt Larsson och blifer således den häri åberopade annotationsbok af åklagaren nu återställd, med öfverlämnande till domstolen att bestämma om någon vidare åtgärd i anledning häraf var nödig. Sven Svensson härefter förekallad, uppmanades sid 4 på det ömmste att om han ägde någon kännedom rörande det dråp som ……nu är i fråga eller sjelf vore den delaktig, icke längre fördöljer sanningen men fortfar att neka nu som vid förra tillfällen – utan får derefter å nyo göra reda för sin resa, med de omständigheter, som under vägen kunde hafva förefallet emellan honom och aflidne Jan Jansson, hvilken berättelse, vid skedd jemförelse, till alla delar instämmer med den han förut afgifvit. Protocollerna vid förra ransakningsdagarne upplästes sedermera, hvarefter åklagaren och den aflidnes närvarande anhöriga anhöllo om vittnesförhör med ofannämnde nu tillstädeskomna vittnen af hvilka Nils Svensson i Gretlanda och hans piga Catrina Persdotter Maria Johansdotter på Berga och Lars Andersson i Klämmestorp förut i målet vittnat, och som hvarken emot desse eller öfrige vittnen var någon jäf att anmärka, fingo de af dem hvilka förut ej aflagt sanningseden nu svära och efter alfvarliga förhållningar om deras förbindelse att ingenting dölja af hvad de kunde hafa sig bekant hvar för sig hörde berätta:
vid det tillfälle då han återkommit från sin resa, och ingått till vittnet, varit klädd i ett par gamla vadmal byxor, hvita strumpor af ull och vrång randiga, lifstycke fodrat med skinn och en grå rock. För öfrigt vidhåller vittnet sitt förr afgifna vittnesmål under tillägg, att han hört drängen Johannes Andersson på Hagen yttre, att denne hört Sven Svensson sagt sig hafva skilts från Jan vid det ställe, der vägen tager af till Ormåsa. Upplästes och erkändes. 2. Maria Persdotter: att den aflidne jemte sid 5 Sven Svensson, samma dag som den förre blifvit …………..ankommit till Gretlanda, då Jan Jansson satt sig på bänken i stugan och efterfrågat om vittnet ägde kännedom huru det stod till hemma i Jans hus att då vittnet underrättat honom om sine anhörigas välförmåga, Jan yttrat: gud skelof för det! Att under detta samtal Sven Svensson jemte vittnets man Nils Svensson och Lars Andersson i Klämmestorp varit ute på gården för att sins emellan byta hästar; att någon liqvide då ej skett emellan Jan och Sven, eller denne sednare visat några penningar eller sistnämnde personer varit oense eller öfverlastade; att de klockan ½12 om förmiddagen gått sina färde, då Sven haft sådana strumpor som förra vittnet omtalat; att klockan 1 eftermiddagen flickan Catharina Persdotter kommit in och omtalat att hon sett Sven på vägen ett stycke från det ställe, der Jan sedermera befunnits hängd, och hvilket är beläget ungefärligen 1/3 dels mil från Gretlanda; att vittnet af hennes man frågat Catharina om hon ej äfven märkt ….till Jan, hvartill hon svarat nej, men hon talte då om att hon sett en blodsdroppe på någon.
förr afgifne vittnesmål, med tillägg, att Sven Svensson haft ullstrumporna på sig.
efter Sven Svenssons hemkomst har han helsat på ……………vittnet med ett lass halm då under yppat samtal dem emellan om händelsen med Jan Jansson, vittnet yttrat, att det var bedröfligt att den sistnämnde så förhållit sig, och har Sven dertill ingenting svarat, men på vittnets fråga, Sven sid 6 sagt huru Jan under sin frånvaro betedt sig, sagt, att Jan gått och funderat, samt skilt sig från Sven vid vägen som tager af till Ormåsa.
frågor, att hon ej känner hurudana kläder Sven hade på sig vid hemkomsten, men hon minns med säkerhet, att strumporna var antingen af linne eller bomullsgarn, hvita och rena samt ej af ull eller blodfläckade, och att rocken och byxorna voro mörka till färgen. Det anmältes att Sven Svensson som i början af denna undersökning sagt sig haft ullstrumpor på sig och icke hafva ……….några linnestrumpor med … men icke kan förklara orsaken till den skillnad som emellan de nu afhörde vittnen ägt rum de berättelser rörande Svens strumpor, och han påstår envist att han icke bytt om sådana för sin hemkomst. 6. Pigan Catarina i Ormåsa, hvilken har dålig hörsel: att hon om onsdagen sett Sven Svensson hemkomma kl 1 em då han varit snygg samt, klädd i hvita linnestrumpor, hvarå någon blodfläck ej syntes, att om torsdags morgon vittnet sett Sven lägga ett par hvita ullstrumpor med hvita ränder i blöt i köket, der de legat tills om fredagen, då vittnet tvättat samma strumpor jemte 3 par andra, utan att då kunna å dem förmärka någon blod, och har vittnet som ej eller sett ven vara vid någon ovanlig sinnestämning, då han hemkom, hört att Sven, vid fråga om Jan Jansson, svarat att han skilte vid honom emellan Gretlanda och Fahlskog, till hvilket senare ställe hon skulle gå. 7. Cathrina Andersdotter i Byttorp; att vittnet om måndagen eller tisdagen efter det händelsen sid 7 med Jan Jansson passerat, gått till pigan Annika Eriksdotter i Östergården Rångedala hvilken läst för Sven Svenssons minderårige bror Petter. Han har då för vittnet beklagat sig deröfver att han ej kunnat sova föregående natten sedan bemälte Petter för Annika omtalat att Jan Jansson hängt sig innan Sven Svensson kommit. Vittnet har derefter frågat Petter om detta var sant och huru han fått veta det, hvartill gossen svarat: ja Sven ljuger intet. På ytterligare fråga af vittnet till gossen, hvad hans moder sade derom, har gossen yttrat: mor gråter äfvensom Petter nämnt att Sven Svensson hemkommit från sin resa kl 1 eller ½1 eftermiddagen. 8. Lars Andersson i Klämmestorp: erkänner sin förut afgifne berättelse med tillägg; att Sven Svensson varit klädd i mörka kläder och ullstrumpor, då han skiljtes från Sven, och har vittnet inte kunnat förmärka folk i ängarna vid förenämde tillfälle. På åklagarens fråga upplyste vittnet, att Sven dagen förut, när de åtföljte till Gingrid, äfven haft ullstrumpor på sig. 9. Carl Gunnarsson i Byttorp: att vid ett tillfälle, då Sven Svensson kommit till vittnet, Sven beklagat sig huru svårt det var för honom, som råkat ut för misstankar att vara Jans baneman äfvensom han berättat förhållandet med Svens skiljsmässa från Jan på lika sätt som Sven sjelf för härads rätten uppgifvit, med tillkännagifvande att Jan jemt skall fuskat under vägen. Sven, som i början af detta samtal nedslagit ögonen och ej kunnat se vittnet i synen med den frihet som utmärker oskulden och godt medvetande, har tillika yttrat, att han aldrig önskade sig komma till guds rike om han vore saker till misstanken. Sid 8 Vittnesmålen upplästes och erkändes. Sven Svenssons fader, Sven Hansson, som enligt nämndens intygande skall vara en för ärlighet och hederlig vandel känd man, framkallade och tillfrågades om han ej af sin son erhåller någon underrättelse eller upplysning rörande Jans dödssätt, men gubben bedyrade att han ehuru både han sjelf och modern dagligen förhållit sig att ingenting dölja alltid med frimodighet åberopat sin oskuld, och då fadern, rörd till tårar, i anledning af de föreställningar som från domstolen gjordes honom om hans pligt som fader att förmana Sven till bekännelse, nu ytterligare med ifver härom påminte sonen svarade denne likväl med sin vanligt nekande och bedjande sin oskuld. Åklagaren som ej äger tillgång på flera bevis, anser det vara gifvet, att Jan Jansson verkligen blifvit afhänd lifvet genom andras handaverkan, och förmenar sådana anledningar hafa förekommit emot Sven Svensson att härtill hafva bidragit han bör ställas under framtiden och ej genast häkte ……….., men i fall detta påstående ej skulle vinna bifall hemställer åklagaren om icke detta mål bör handteras efter 21 cap missgernings- balken och häradets innevånare i sådant fall böta för dulgedråp Aflidne Jan Jansson enka samt broder uppgifver, att de äger tillgång på flere vittnen, nemligen Stina Andersdotter i Stora Ormåsa, Lars Andersson i Storegården, afskedade dragonen Fahlstedt vid Fahlskog och mjölnaren Andreas Petersson i Rångedala Prästegård hvilkas afhörande de önskar måtte få ske framdeles hvarmed tid de anhålla, att aflidne Jan Jansson döda kropp …… måtte få enteligen begrafvas, helst enligt deras förmenande saken alltefter innehåller att Jan blifvit ihjälslagen. Sven Svensson bestrider actors påstående om hans här intill: häktande, men erbjuder sig att när som helst infinna sig stor utredning som är svårläst för domstolen. I öfrigt är ingenting att anföra. Utslag Målets beskaffenhet fordrar att all upplysning som kan sid 9 vinnas blifver begagnad. Således, när härads rätten nu bifaller målsägarnas påstående anhållan om de flere af dem uppgifne vittnens hörande, måste saken uppskjutas till urtima ting, som framdeles blifver kungjort, då genom åklagarens eller af målsägarnes gemensamma (frånslutande) bemälte vittnen böra inkallas till hörande, Och anser härads rätten jemväl rådigt att Sven Svensson moder och broder Petter Svensson å nyo förekallas, så att om denne senare …….Sven Svensson förhållande lemnar närmare besked, med finner tillfälle hvarför de af åklagaren bevakning böra till samma tillfälle inkallas, men för närvarande finner häradsrätten icke skäl bifalla åklagarens påstående om häkte å Sven Svensson, för hvilken häradsrätten förut meddelte föreskrift i afseende på förbudet finner honom att från orten afresa och hans inställelse vid domstolen kommer gälla till efterrättelse Och som häradsrätten som ansett nödigt att underrättelse erhålles från Jösse härad om aflidne Jan Janssons fordringar , men någon undersökning derom ej skett, utan ………betjäningen i orten låtit stanna vid åtgärd att förklara sig vara hindrade företaga undersökningen härom, hvilket varit detta ………….., som att genom pålysning i häradets kyrkor kunnat infordra och underrättelse häradsrätten ansett …….i fall de …………dermed sjelfva icke kunnat taga befattning, alltså och då det tillkommer……… betjäningen att tillhandagå domstolarna………….vill härads rätten hos HR i Wermland anmäla förhållandet på det ….förordade undersökningen måtte vara fullbordad, hvarefter och sedan …….för som ämnat från HR honom ankommer, detta mål å nyo företages. Emellertid finner härads rätten icke lagligt utlåta sig i frågan om Jan Janssons begrafning, innan den nu (förordnande) ytterligare ransakningen förgått. Sven och fadern afträdde. Litt Smidig Memorial til domareämbetet uti Åhs härad Den 4de innevarande månads kl vid 2 eftermiddagen fanns en man af Rångedala socken Jan Jansson i Bredared Smeagården vid vägen mellan Falskog och Gretlanda byar hängande uti en ekegren; likväl på det sätt at han satt på marken med rep om halsen, död, söndrig i ansiktet, benkläderna uprifne och skjortan blodig. Ställningen synes misstänkt hvarföre anhålles dels om regvisition af döda kroppens besigtning uti Smeagården, del och af ransakning vid domstolen öfver händelsen. Mada Storegård d 5 maj 1820 Nils Wennerdahl comminister Litt Kruka Aflidne gifte undantagsmannen Jan Jansson i Bredare Smedsg, Rångedala socken, var född d14 febr 1767, ägde någorlunda christendoms kunskap, bevittnade ordenteligen allmänna gudstjensten, nyttjade obehindrad H H nattvard, var välfrägdad och förde en anständig lefnad, intygar Rångedala d15 maj 1820 Pehr Söderlund P U P Litt Larsson Ödmjukt memorial Efter hvad kronolänsmännen Bransell och Gyllström hos mig anmält, blir det …………. omöjlighet för dem att kunna utreda huruvida afledne gårdfarihandlare Jan Jansson i Bredared inom Jösse härad äger någre fordringar, emedan de till vinnande af en sådan uplysning nödvändigt måste efter den orediga och på de flesta ställen oläslige annotationsboken föranledande anställa undersökningar nästan i hvart ena hemman inom häradet, hvar till skulle utgå många veckor, om icke flere månader, hvilket länsmännens tid icke medgifver, så framt ej de angelägne göromål som åtfölja tjensten skola bli eftersatte, och att remittera en sådan undersökning till fjerdingsmännen vore aldeles utan ändamål, hälst det är ganska troligt, att ingen ibland dem förstode ett enda ord af de för de annotationerne och det dessutom skulle upptaga alt för mycken tid att låta annotationsboken cirkulera emellan den troligen blefve så försliten att all belysning derutur sedermera förfelades. Af sådan anledning får jag härjemte ödmjukeligen återlemna Ås härads rätts under den 29 sistl juni mig tillsände utslag tillika med ifrågavarande annotationsbok och dervid i lika ödmjukhet hemställa om icke herr landshöfdingen och riddaren skulle finna lämpligare att Jan Janssons arfvingar sjelfva commiterade någon person som reser hit till Jösse härad för att utreda den aflidnes handelsaffärer. Wagge den 15 aug 1820 L D Larsson Hösttinget 1820 14 okt, nr 133 Pigan Cathrina Dahl i Ormåsa som vittnat uti undersöknings målet som sist förevarit den 6 i denna månad, på sätt i domboken vid nr 33 här ………inskriven, förekom och begärde få afkunna följande skrifteliga tillägg uti sitt vittnesmål. Litt Dahl hvilket efter upläsandet af ………. erkändes och antecknades………… efter Catharina förelagt att vid nästa undersöknings tillfälle sig på kallelse åter infinna. Litt Dahl Tillägg uti mitt vittnesmål i målet angående döde mannen Jan Jansson i Bredare. Jag hafver sedan dragit mig till minnes, at under det jag var i St Ormåsa samma vecka som händelsen timat, stod Sven Svensson vid spiseln och samtalade med sin mor en morgonstund; jag hörde intet hvad som förehavdes men slutade det teknande som Sven gjorde på sin kropp at talet var om den döde, hvarföre jag förveten att känna innehollet närmade mig och frågade hum det vart då berättade mig Sven at Jan varit mycke blodig och illa utseende och at tungan varit stor som en läst. Då frågade jag månne han haft någon knif, hvarmed han kunnat skada sig? Sven svarat: knif hade han icke uppå sig. Jag frågade hum kunde han då så blöda? Sven svarar: Blodet har gådt honom genom näsa och mun. Ytterligare säger jag: Och om Sven intet hade lämnat honom repet så hade han till äfentyr lefvat! Sven svarar: det var hans rep, jag kunde icke neka honom. Deslikes berättade mig Sven at Jan varit mycke ledsen de vägen deröfver, at han icke fådt upp någre penningar. D 13 oktober 1820 Catrina Dahl i Lilla Ormåsa Ås härads tingsrätt Protokoll urtima 10 april 1821 År 1821 den 10 april förrättades urtima sid 1 Ting i Ås härad å gästgivaregården i Tärby ……………………………….. af undertecknad Vice häradshöfdingen samt tillförordnade domare i orten biträdd af följande häradets nämndemän. Anders Persson i Gullestorp Sven Assarsson i Gåla Magnus Gustafsson i Dollebo Benjamin Larsson i Tåbol Petter Larsson I Väby Peter Persson I Främgjärde Johannes Nilsson i Gerdet. Varande å tjenstens vägnar kronolänsmannen Expeditions befallnings mannen C A Lundgren tillstädes vid sistl års hösteting i häradet se enligt domboken no 33 har HR af förekommen anledningen uppskjutit til förehafda undersökningen om Jan Jansson från Bredared död och det emot drängen Sven Svensson i Ormåsa af Expeditionsbefallnings mannen C A Lundgren i samma gång vid nämnda underökning väckta åtal för vållande till bemälte Jan Janssons aflidande till urtima ting som (borde) affattas sedan de från kungens bef haf i i Vermland infordrade upplysningar till domare embetet ……… och som från ……………… de i 17 sistl mars i tinget nedan anmälte sid 2 skrifvelse med bilagor har denna dag till urtima ting för vittnande och ransaknings företagande i ämnet blifvit bestämd, samt således derom erhållet underrättelse jemte anmodan inkalla alla de personer saken angår och hvilka HR ansedt nödigt höra. Skall alltså i anledning häraf saken uppropas instälde sig uti åkl exp bef man Lundgrens närvaro afl Jan Janssons änka Märta Larsdotter och broder Lars Jansson vid Piggs qvarn, jemte anklagade Sven Svensson samt hans moder Britta Svensdotter och broder Petter Svensson, för (hållet) protocoll för förlidet års höste ting uplästes ochaf dem lemnat utan anmärkning. Den från kungens befallningshafvande ankomna skrifvelsen kungörelse befinnes af detta innehåll. Litt Ol hvarvid voro bifogade dess 7 serskilde utdrag af Jan Janssons förteckning på dess i Wermland egda fordringar å hvilka utdrag för hvarje gäldenärer en i margin antecknat huruvida uppförda fordringarna erkännes eller ej och dess förteckning på de personer som enligt kungens bemälte HR. skrifvelse
till kronobetjäningen betalt deras sid 3 (skilnad) jemte ofannämde 4.RD 44 d Rgd dem den dess broder Lars Jansson i egenskap af god man för enka Märta Larsdotter, fick inför HR en å …………….. ………….innelagd. Att utom ….anmälte personer i saken för öfrigt höras, dels på aflagd och dels efter gången ed voro inkallade och tillstädes pigan Katarina Dahl i Ormåsa, Annika Eriksdotter i Rångedala Östergård ………. Andersdotter i Ormåsa, Lars Andersson i Klämmestorp, drängen Johannes Carlsson vid Falskog och mjölnaren Anders Persson i ……………………samt Per Bengtsson i Espered Lillegården och Anders Larsson i Löfvaskog och de förut hörde vittnen kallade.
hört sig förut …….. vid sista års hösteting afgifna berättelser i allt …………dem jemte tillägg att samma dag som hon första gången rest till tinget och hon upkommit till rätteg Väby ingick hon med Sven Svensson på hans begäran, (utanför) inkomme därstädesdå Sven efterfrågade sid4 hennes vittnesmål, hvarpå hon som kort förut blifvit…………..till vittne svarat, att hon icke viste något att berätta, derefter Sven …………… Katarina det samt samtal rörande aflid Jan Jansson, Katarinas sednare berättelse innehåller, likväl med åtföljd anhållan att Katarina derom icke skulle lemna någon upplysning, som Katarina då hon ansåg detsamma ej höra till saken, jemväl tillfället (förföll) men sedermera föreföll det Katrina att sådant icke voro rätt hvarför hon ånyo begaf sig till häradsrätten uplysande den berättelse som i prot för den 14 oktober sistl år finnes intagen. I öfrigt upplyser Katarina att af de 4 par strumpor som tvättades hade ett par varit hemma under Svens bortresa och att af de (ytterligare) tre paren vet vittnet icke om Sven ägde mer än ett och hvilket (han) sen skilt, lagts i blöt uti en gryta der vittnet tyckte vattnet hafva en stygg färg, dock kan vittnet, som hvarken der eller då klänningen tvättades, Sid 5 såg någon blod icke upplysa ordsaken till vattnets utseende. Vidare vet ej vittnet.
förra berättelse och instämde till alla delar uti det vittnesmål Katarina Andersdotter i Byttorp med sistl. års hösteting afgifvit Sven Svensson hvilken så väl före ärkände som efter Katarina Dahls och Annika Eriksdotters hörande erhöll påminnelse om hans skyldighet att för bibehållandet af sina (med Annikas) aktning och förtroende söka utreda det invecklade förhållande som i denna sak och av Sven Svenssons resa från Gretlanda sistl. års vår äger rum, förnyade endast hvad han förut andragit …………. förklaring att han talt sanning och att han icke äger vidare upplysning att meddela Katarina Dahls vittnesmål erkänna Sven Svensson, likväl med den förklaring att han vid det af hennes uti dess den 14 oktober afgifne berättelse omvittnade samtal endast sagt Dahl hvad Sven Isacsson i Bredared förut omtalt såsom sid 6 befunnit vid Jan Janssons nedhämtande från den ek der han hängt. Petter Svensson som förekallades härefter befinns i förhållandes dess ålder ovanligt härdad och tycktes antingen sjelf föresatt sig eller af andra vara öfvertald stadigt bibehålla tystnad, samt kan ej förmås meddela någon upplysning hvarifrån eller af hvem han erhållit de till Annicka Eriksdotter och Katarina Andersdotter lemnade underrättelser der efter flera tillsägelser att svara å de frågor honom föreställdes, erkänner han sig hafva för Katarina sagt hvad denna omvittnat likväl utan att utreda hvem som gifvit honom samma underrättelse. Britta Svensdotter förklarar att med den af Katarina Dahl omtalade tvätt, blefvo två par ullstrumpor Sven tillhöriga rengjorde och att Sven vid sin hemkomst då han var klädd uti gamla med linne vidbundna bomullsstrumpor, lemnat Britta de två förutnämda paren hvad blod icke syntes. Tillfrågad sid 7 hvad som kunnat förmå Petter Svensson till af honom visade tredska, tyckes Britta Svensdotter vilja göra tydeligt, att hon era uppmanat gossen tala sanning än att förmå honom till tystnad, dock är Brittas bemödande här uti icke särdeles öfvertygande enär Britta Svensdotter som sägen sig i öfrigt icke äga någon kunskap i saken, i stället att söka förmå sonen till lydnad och att omtala hvad han har sig bekant, öfrigt frågar honom om det är sanning vittnena om honom berättar. Under( näst) ofvanstående förhör med Britta Svensdotter förklarade Sven Svensson , att han vid hemkomsten från ifrågandevarande handelsresa påhaft sådan strumpor moderen berättat, men kan icke förmås upplysa ordsaken hvarföre han vid Gretlanda kort förut varit, enligt såväl egna som tre vittnens utsago klädd uti ullstrumpor. De uppgifter vittnen som förr icke svarat, lemnade ojäfvade aflade vanliga sanningseden och varpå varnade förmanade vid serskilda förhör berättade
(egen) sistl. års sommarting jemlikt prof. för den 27 maj afgifna berättelse och sägen sig för öfrigt icke äga någon kunskap i saken
äger ingen kunskap i saken
lika med Nils Eliasson i Sandlid som vid sistl års sommarting enligt prof. för den 27 maj vittnat dock säger Fahlstedt sig icke kunna intyga huruvida afbrutna hittade gjerdslestycket och stafven passade till det ställe i gjerdesgården Nils Eliasson omtalt, likasom Fahlstedt anser det å Stafven funna hår hafva varit efter ett nötkreatur föröfrigt eller om någon person under den tid Jan Jansson skall blifvit hängd befinner sig i så kallad ….. har vittnet icke någon kännedom Sid 8
att han icke har någon kunskap i saken – vidgådt 5. Per Bengtsson i Espered att vittnet för omkring två år sedan vid vårtiden varit i Fahlskog med Sven Svensson och afled Jan Jansson under en resa från Wermland, och då hört Sven omtala att han gifvit Jan Jansson styk och att Sven hatade honom, men vittnet sjelf såg icke Sven slå Jan. På åklagarens fråga upplyser vittnet, att enligt Svens berättelse’skall ofvannämnda slagmål hafva tilldragit sig ute på marken i Fristad socken af Vedens härad – Erkändt.
att under vittnets resa åt Wermland sistledne års höst och detta års vinter, har vittnet inom Jösse Härad hört rykte der på att Sven Svensson före dess afresa sistl års vår skall yttrat att Sven före …………..skulle döda Jan Jansson, och säger vittnet sig hafva hört sådant bestämt berättas från Per Persson i Mögsjöhögden och af nämndemannen Jon Jansson Sid 9 i ………………..allt Gunnarskog socken hvarvid flere personer tillstädes varit och bland dem som vittnet nu påminner sig Elias i Prästegården och hans hustru Kerstin sägande vittnet i öfrigt, att vittnet af Sven Upvall i Tobohl Gunnarskog socken sistl höst hört omtalas att Jan skolat vid dess sista hemresa innehaft öfver 400 Rd och skall Sven Svensson berättat sådant för Upvall äfvensom vittnet dels sistl höst af Kjeller Olsson i Tvarud Gunnarskog socken hört att Jan sistl års vår för Kjeller (intygat) glädje deröfver att han utfått väl eller en stor del penningar af sine fordringar och af (pengarna) som vore mycket osäkra och dels i Gjersered Holms socken Nordahls härad af Gabriel (Persson) derstädes hört sägas att Jan Jansson vid dess i (Falskog) med Sven Svensson sistl år företagna resa från värmeland medfört två väf- bumkar eller samman röllans- väfstycken hvilka Jan förklarat tillhöra sig och som han icke velat sälja, utan i stället medföra hem. I öfrigt Sid 10 lemnar vittnet på frågan den upplysning att de af honom såsom boende i Wermeland och Dahl om förmälte personer äro välkända Erkändt Sven Svensson förklarade i anledning af sista vettnesmålet att de omnämnde 2 väfbockar voro Svens och att Sven vid hemkomsten lemnat dem till Asmund Persson i Sundholmen men i öfrigt nekade Sven sig hafva haft ………. utlåtelser och sade sig i synnerhet önska få dels ofvan bemälte Wärmelands ……………… ………… och dels med vittnesmål af Eric Andersson i Strecke som Elof Nilssons i Wahlnäs piga och hustru, den sednare benämnd Karin Månsdotter styrka det frågavarande väf tillhörde Sven Svensson Åkl. ansåg i sak som denna nödigt få de personer hörde som Anders Larsson i Löfvaskog nämnt, och hemställer till HR ompröfvande huruvida sådant förhör skulle verkställas uti deras hemort eller här vid Domstolen, samt förnyade sitt förra påstående om häkte å Sven Svensson. hvaremot Sven Svensson förmenande att då han icke hittills hållit sig undan utan ständigt varit hemma det något häkte i afseende på honom icke bör komma i fråga samt erbjöd att derjemte för sin person ställa borgen. Förklarade sig Sven Svensson icke äga Jäf att anföra mot Jan Jansson i Träskog, Per Persson i Mögsjöhögden under (Brotar) Elias och Kjerstin i Perskog jemte Kjeller Olsson i Tvarud och ägde Merta Larsdotter eller åkl ej eller något jäf att anmärka emot de af Sven Svenssons åberopade vittnen, likväl hemställde åkl om icke bemälte vittnen såsom för åkl okände före deras körande böra inför den rätt der de få vittna uppvisa (personbetyg) om deras frägd. Parterna anmälte sig härefter icke hafva vidare att i saken anföra eller för närvarande äga flere vittnen att uppgifva då domstolens hemställan förklarar Sven Svensson att om HR tillåter uppgifne vittnen afhöras i deras hemort han önskar sjelf dervid närvara, men vill derpå Sid 11 (försorg) derom att såvida han anser sådant nödigt, någon annan person bevakar hans rätt. Sedan HR af Lars Jansson jemte flere personer erhållit den upplysning att från Borås till Gunnarskogs socken är 30 mil och att till Gjersered vid Melleryd i Dahlsland är emellan 16 och 17 mil, så efter öfverläggning afsades följande Utslag Åkl och Sven Svenssons gemensamma anhållan att få Jan Jansson i Träskog, Per Persson i Mögsjöhöjden, Bortan Elias och hans hustru Kjerstin i Perskog Kjellen Olsson i Tvarud, Sven Upvall i Tobohl och Eric Andersson i Träskog Gunnarskog socken samt Elof Nilsson i Wahlnäs piga och hans hustru Karin Månsdotter allt i Jösse härad och Wermeland jemte Gabriels hustru i Gjersered Nordahls härad och Dahlsland på ed afhörde finner HR sig icke äga skäl företaga, hvarföre målet uppskjutes till urtima ting som framdeles skall kungöras och tillåter HR med anledning af 4 par 17 cap Sid 12 …….att ofvanbemälte vittnen hvaremot jäf ecke förekommit må uti vederbörande kronoåkl. jemte Sven Svenssons ombuds närvaro efter före(värva) prestebetyg om god frägd och aflagd vittnesed i saken afhöras, vid närmaste uti deras hemort belägne domstolar, och vill HR genom dom hafvanden der hos kungens bef.hafv. i länet göra anhållan att anstalt vidtages att vittnesföhören med första verkställes, samt att vederbörande krono betjening förordnas att åkl talan iakttaga, i hvilket ändamål 2 ne exemplar af detta utslag ………. till kungens bemälte bef. öfversänes. Sven Svensson må emellertid med det af HR förut föreskrifna förbehåll, vara på fri fot, och hvidare hans ………. förhörens verkställande. Aftädde Sven vidare icke återstod för hördes rättens handläggning, så åtskiljdes rättens ledamoter och tingsfriden upphörde. På urtima häradsrättens vägnar underskrifer
Litt Ol Till herr domhafanden i Ås härad af Elfsborgs län Sedan i anledning af tillfördnade Domhafanden i Ås härad herr härads höfdingen Stridbeck memorial af den 5 oktober sistlidet år kungörelse blifvit utfärdat och undersökningen hållne inom Jösse härad af detta län, till utredande af aflidne gårdfarihandlaren Jan Jansson i Bredaredinnom nämnde Härad ägande fordringar, hafva så vidt möjligt varit de uplysningar endast kunnat …….rörande den aflidnes fordringar enligt dess förde otydliga annotations bok, som innefattar ut med följande af krono betjeningen insände förteckningar hvilka ……öfverlämnas tillika med 4 RB 44 d RGS Contanta medel, dem en del gäldenärer till tinget sig betala, och kronobetjäningen utan derom lemnad föreskrift emottagit. Och torde qvitto för desse medel få förhämtas i Carlstads lands ……. Den 8 mars 1821 Underskrift rad 3 kort 5 Litt B Utdrag af domboken hållne lagtima höstetinget med Jösse härad uti Gögvalta den 1 december 1821 Nr 380 Sedan Ås härads rätt den 10de april förledet år uti ett där anhängigt mål emellan expeditions befallnings mannen C A Lundgren såsom åklagare och drängen Sven Svensson från Ormåsa, tilltalad såsom vållande till gårdfarihandlaren Jan Jansson från Bredared död, tillåtet närmaste i orten belägen domstol, at såsom vitnen höra Jan Jansson och Eric Andersson i Träskog, Per Persson i Mögsjöhöjden, Elias Andersson
i Prästegården och hans hustru sid 2 Kjerstin Jansdotter, Källar Olsson i Tvarud, Sven Upvall i Tobohl, Elof Nilsson i Wahlnäs hustru Anna Månsdotter samt pigan Marit Olsdotter och konungens befallnings hafvande, uti den 22 sistledne maj till domhafvanden aflåten skrifvelse begärt att ofvannämnde vittnens hörande måtte företagas å Jösse härads först infallande laga ting då hafva ofvannämnde personer med undantag af Källar Olsson i Tvarud, som icke finnes, blifvit kallade och förelagde at å denna rättegångsdag i förberörde ändamål vid härads rätten sig infinna. Genom konungens befallnings hafvandes åtgärd, hade så väl expeditions fogden Lindgren som Sven Svensson i Ormåsa blifvit
tidigt underrättade om vittnens sid 3 hörande å denna dag men som de sådant ………. nu uteblifvit förordnade häradsrätten närvarande krono länsmännen Johan Gyllström och Jan Nyström at emottaga deras härunder ………..rätt. Genom drängen Anders Andersson i Träskog, lät afstämde Eric Andersson därstädes tillkännagifva at som han i detta mål icke hade sig någonting bekant, som kunde tjena till uplysning, hade han stadnat hemma i …….at kunna undgå en besvärlig tingsre. Men alla .öfrige antecknade vittnen voro närvarande, och som krono länsmännen Gyllström och Nyström emot deras hörande icke hade något at anmärka det äfven var allmänt känt, at de ägde god frägd och christendomskunskap,
så blefvo de förekallade, fingo sid 4 aflägga vanlig sanningsed samt efter erhållne varningar hvar för sig berätta:
at under de flera år som Sven Svensson och Jan Jansson idkat handel här i orten har vittnet åtskillige gånger sedt dem tillsammans men aldrig har vittnet förnummit at någon ovänskap eller osämja ägt rum emellan Sven Svensson och Jan Jansson.
som Sven Svensson och Jan Jansson uppehöllo sig här i orten hvilket vittnet förmodar var 1819 års vinter, yttrade Sven Svensson utan at vitnet vet anledningen dertill under enskilt samtal med vittnet, att han hade ett sådant sinnelag at när han rigtigt blef ond på en människa, kunde han slå ihjäl den. I öfvrigt kunde vitnet sid 5 icke …………….sig någon gång hafva sedt Sven Svensson och Jan Jansson tillsammans.
Sven Svensson och Jan Jansson var här i orten som vitnet tror var 1819 års vårtid voro de tillsammans och lågo hos Olof Andersson i Stora Gärdsås och kunde vittnet icke finna annat än at de då voro eniga och vänner.
sista gången Sven Svensson och Jan Jansson uppehöllo sig här i orten och äfven flera gånger tillförne sågo dem tillsammans utan at någonsin förnimma någon ovänskap eller osämja dem emellan.
och Jan Jansson uppehöllo sig här i orten såg vitnet dem båda dock icke tillsammans, hvilket tillförne för flera år tillbaka likväl skedde. Om någon
ovänskap eller hämdebegär sid 6 var rådande dem emellan har vittnet sig icke bekant.
års vårtid då Sven Svensson och Jan Jansson stode på resan till hemorten voro de uti vittnets och dess mans Elof Nilssons hus samt där tillbringade en natt. Vittnet kunde icke uptäcka at någon ovänskap voro dem emellan rådande, men Sven Svensson beklagade sig at det vore svårt vara Jan Jansson följaktig som var af fallandesot besvärad. 7. Pigan Marit Olsdotter gör med Anna Månsdotter lika berättelse såsom vid samma tillfälle närvarande. Vittnesmålen hördes och af vittnen erkändes tilläggandes de på framställd fråga at ingen hafva sig bekant om afledne
Jan Jansson äger några utestående sid 7 fordringar som äro obetalda här i orten. Afsades At som Eric Andersson i Träskog……kallad för för vittnesmåls afgifvande nu uteblifvit, ålägges han at den 8de innevarande månad i berörde ändamål sig personligen vid häradsrätten infinna så vida han vill undgå at böta tre riksdaler sexton skillingar banco om hvilket föreläggande krono länsmannen Gyllenström bör Eric Andersson ofördröjeligen och bevisligen kungöra. Den 8 december 1821 Af krono länsmannen Gyllström anmältes at bonden Eric Andersson i Träskog till följe af härads rättens den 1ta i denna månad fattade och ´´
under nr 380 här frammanföre sid 8 i domboken intagne beslut nu var närvarande för at deltaga uti då förehafde vittnes förhöret. Och som Eric Andersson efter Gyllströms medgifvande i alla afseenden var obehindrad fick han framstå samt efter med hand å bok aflagd sanningsed och erhållen varningberättade: at han under det Sven Svensson och Jan Jansson flera års tid här i orten idkat handel har han på åtskillige ställen sedt dem tillsammans sista året af deras härvaro hos vittnets svärfader Anders Larsson i Träskog men icke har vittnet förnummit at de varit ovänner eller
at Sven Svensson hyst några sid 9 elaka afsigter emot Jan Jansson. Om den sistnämnde ägde några utestående fordringar här i orten hade vittnet sig icke vidare bekant än at Eric Andersson erkänner sig sjelf vara honom skyldig en Rd riksgäldsmynt. Vittnesmålet uplästes och ärkändes och skulle protokollet rörande detta vitnesförhör varder utskrifvit och öfverlemnade till konungens befallnings hafvande i länet för at genom hans åtgärd tillställer domhavande i Ås härad. Ut supra På häradsrättens vägnar underskrift
År 1822 den 27 april å Wäby hålls urtima ting med Åhs härad af underteckand Hofrätts sekr notarie samt i orten tillförordnade särskild domhafande jemte nämndemännen Per Larsson i Espered Anders Gunnarsson i Baggeg Öjelunda Magnus Petersson i Jonstorp Andreas Persson i Murarp Peter Larsson i Wäby Västerg Benjamin Larsson i Tåbol Per Persson i Romsås hvarvid, sedan det för särskilde sedan det för särskilte domhafvanden utfärdats förordnande blifvit upläst samt urtima tinget med rättegångsfred pålyst, följande ärende handlades. Sedan den omständighet, som utgjort hinder för fortgången af den vid urtima ting härstades den 10 april förlidet år förehafde ransakning, angående Jan Jansson från Bredared död och det emot drängen Sven Svensson i Ormåsa af Expeditions befattningsmannens c A Lundgren i sammanhang dermed väckte åtal för vållande till bemälte Jan Janssons aflidande, blifvit undanröjd genom Nordahls och förre häradsrättens öfver där verkstälde vittnesförhör hållne samt till domarembetet den 1 juli förledet år och den 7 denna månad, ankomne protokoller, så hade denne dag till urtima tings förrättande samt ransakningens fortsättning blifvit bestämd, derom åklagaren erhållit underrättelse med antydan att inkalla, ej allenast den tiltaldte Sven Svensson jemte hans föräldrar och broder Peter Svensson sid 2 Peter Svensson samt systrar Johanna och Eva utan ock aflidne Jan Janssons sterbhusdelägare samt förut hörde vittnen Catharina Dahl och Stina Andersdotter i Ormåsa jemte Pär Bengtsson i Espered, med de flere personer som ………..i denna sak kunde meddela upplysningar. Vid upprop instälte sig nu, uti åklagarens Expeditions kronofogden C A lundgrens närvaro, Sven Svensson, hans föräldrar sven Hansson och Britta Svensdotter. samtlige ofanbemälte syskon ; dels afledne Jan Jansson enka Märta Larsdotter och broder Lars Jansson i Piggs kvarn, dels ock förutnämnde vitnen pigorna Catharina Dahl och Stina Andersdotter, af hvilka den förra nu vistas i Mada Lillegården, samt Pär Bengtsson i Espered. Sägande åklagaren Att han ej har flere skäl emot Sven Svensson att tillgå, än som redan blifvit förebragde. Domhafanden, sedan förra undersöknings Protokollet blifvit uppläst och utan anmärkning lemnats, föredrog Nordahls och förre h-rättens vitnesförhörs protocoller som här anteknades. Det ena så lydande litt a Det andra så lydande litt B. Pigan Catharina Dahl framträdde och med anhållan att få till sitt förre vitnemål göra någre tillägg berättade att, dagen efter det Jan Jansson funnits död, inkom Sven Svenssons yngsta syster Eva i stugan på Ormåsa där vitnet då var och yttrade till vitnet: Jan i Bredared har hängt sig. Kort derefter, Sven Svenssons äldre syster Johanna kom in samt på vitnets fråga; hvad är det tösen säger, svarade jo att Jan i Bredared hängt upp sig sid 3 att sedan vitnet åter frågat; hvem har sagt det, samt Johanna derpå svarat, det har vår Sven, vitnet efter en stunds förlopp utgått och i detsamma mötte Johanna i förstugan med ……4 alnars lång repstump i handen och sade derunder till vitnet, längre var ej det repet varmed jan hängde sig; och att vitnet förmärkt ………………moder Britta Svensdotter den dagen, sedan underrättelsen om Jan Janssons död vunnits och flere dagar derefter beständigt gråta och vara ledsen, utan att vitnet efterfrågade eller känner orsaken dertill. Upläst och erkändes. Britta Svensdotter samt hennes döttrar Johanna och Eva blefvo derefter framkallade hvar för sig och förklarade den förstnämnda, att hon verkligen såsom Cathrina Dahl omtalat, varit ledsen och gråtit dagarna efter sin son sven Svenssons hemkomst, som påminte honom den fattiga …….belägenhet hvaruti hon med de sine då befann, sedan flere utmätningar dem ågått och att medvetandet häraf samt att de ej långt tillförne ägt förmögenhet, varit orsaken till hennes gråt och ledsnad. Johanna Svensdotter i början aldeles … ……men på erinran derom af Cathrina Dahl, sade slutligen att hon icke minnes det han dagen efter Jan Janssons död, haft i händer den af Cathrina omvitnade repstumpen samt dermedelst cathrina fällt det af henne ………yttrande dock kunde Johanna ……… dertill på dömande sätt, …………icke förmås till ett af lemna något annat besked. Sid 4 Eva Svensdotter, på sjunde året gammal tycktes vara af et blödigt sinnelag och kunde för gråt icke afgiva vidare hvad på den henne föreställde frågor, än at modren skolat för Eva först berättat Jan Janssons dödshändelse, som flickan ….. derpå själfmant säger sig hafva för Catrina Dahl omtalat. Sedan gossen Peter Svensson blef äfven förekallad samt förmanad att upriktigt omtala alt hvad han ägde sig bekant ang. Jan Janssons dödshändelse och utbrast Peter Svensson härvid i en häftig gråt derunder han på fråga yttrade att pigan Anna Eriksdotter för …….först berättat afledne Jan Jansson dödshändelse, men då för Peter uplästes hvad han vid urtima tinget härstädes den 10 april förlidet år upgifvit och erkänt, samt han i anledning af dess ……. olika upgift blifvit ytterligare alfvarsamt förmanad att allena hålla sig vid sanningen förklarade Peter att han ej minnes någonting om händelsen dervid han sedermera envist för…… den anklagade ….. föräldrar …. På frågor huruledes de först erhöllo underrättelse om Jan Janssons död, förmälte Sven Hansson, att han ……. dagen efter Jan Janssons död, jemte sönerna Sven och Jan voro ute på marken sysselsatte med vårarbete, Sven Hansson ensam på ena sidan ladugårdshusen samt Sven och Jan på et annat håll: att de tvänne sistnämnde anlänt till gården vid middagstiden …….. ………före Sven Hansson, som vid hemkomsten af Sven och Jan underrättades att Johannes Karlsson i Ekekulla, som haft sin hemväg förbi det ställe der Sven och Jan voro sysselsatte med vårarbetet, vid förbigåendet omtalat för dem ifrågavarande händelse. Britta Svensdotter, att hon, sid 5 om samma händelse fick kunskap af Sven och Jan vid deras hemkomst från arbetet den 4 maj förledet år. Samt Sven ………. jemte brodern Jan af Johannes Carlsson i Ekekulla, vid gående förbi det ställe der Sven och jan voro sysselsatta med vårarbetet först fingo kännedom om Jan Janssons dödshändelse den de, sedermera hemkommo, för föräldrarna omtalade; sägande …… att Johannes Carlsson ej var frame i Ormåsa ej eller vidtalade den gången hvarken Brita Svensdotter eller Sven Hansson. Pigan Stina Andersdotter på sin förut aflagde Ed anförde ytterligare att ………. då vitnet var tjänstepiga i Ormåsa, husbondefolket för henne först omtalade Jan Janssons dödshändelse och att hon ifrån den stunden ……………….. efteråt ej förmärkte Britta Svensdotter vara ledsen eller gråta. Uplästes och erkändes. Pär Bengtsson i Espered Lillegården som förut aflagt ed, åberopade dess i protocoll för den 10 april 1821 intagne vitnesmål, med tillägg att Sven Svensson under resan både till och från Wermland, år 1819, merendels efter vitnets ord, ……. Jan Jansson ehuru han såvidt vitnet kunde märka, aldrig uti ord eller gerning, på minsta sätt förolämpade Sven Svensson; att vitnet icke känner orsaken, hvarföre sven sålunda bemötte Jan Jansson, ej eller hvarföre han af den förre överfölls ute å marken i Fristads socken, dessförinnan av Sven å Boergstena gästgivargård grälat på Jan, hvilken dervid förhållit sig som han alltid plägade göra tyst och stilla. Kunnande vitnet icke heller erinra sig anledningaen till det gräl, som förhöll å Borgstena Gästgivargård. Sid 6 Sven Svensson, i början nekande, medgaf dock slutligen, att han år 1819, på hemresan ifrån Wermland, dels å Borgstena gästgivargård grälat på Jan Jansson, dels ute å marken i Fristads socken gifvit Jan Jansson et slag, dels en annan gång …. Jan Jansson förebråelser, hvilket allt ………derföre, att Jan Jansson, hvilken gick till fots, ………..fick begagna Sven Svenssons häst och åkdon, utan att derföre vilja gifva honom någon ersättning, och att Jan kallat Sven Taskerik, ett öknamn med hvilket öknamn som Pär Bengtsson gifvit Sven under resan äfven Pär ……….öfrige resekamrater ofta tilltalade Sven Svensson. Pär Bengtsson sade att han ej gifvit Sven detta namn och att Pär under hela resan icke hört Jan Jansson, men väl de övrige resekamraterna tilltala Sven under en sådan benämning. Den aflidnes enka Märta Larsdotter yttrade; att Sven Svensson skall upvisat, det han allena innehaft de af Anders Larsson omvitnade tvänne …..stycken, som Jan Jansson sagt vara sig tillhörige enligt hustrun Maria Andersdotters i Glafserud på Dalsland vitnesmål, och som denna uppgift vore …… och skulle kunna vederläggas af pigan Cathrina Dahl, så förmenade Märta Larsdotter, att Sven Svenssons öfrige upgifter uti ifrågavarande sak voro lika litet trovärdiga som den förra Det antecknades att Sven Svensson och hans moder Britta Svensdotter härvid yttrade, Cathrina Dahl vet ej hvad hon vitnar. Den sistnämnda förekallad, sade att Sven, vid sin hemkomst samma dag Jan Jansson dog, hemförde en denne tillhörig af Sven Isacsson i Bredared sid 7 sedermera afhämtad säck med åtskillige saker uti samt dessutom, jemte de af Anders Larsson i ……… omvittnade tvänne ……stycken et stycke blångarnsväf på 12 alnar som vitnet sig tillhandlade, och en mindre lärftsbit. Upläst och erkändt. Den anteknads blifvit att Britta Svensdotter, under Cathrinas berättelse, visat åtbörder liksom vore densamma i Brittas tankar aldeles ogrundad, jemte det hon dervid yttrat för sig sjelf: ja Gud bevares, anförde Sven Svensson, att då Jan Jansson enligt hustrun Maria Andersdotters i Gjerserud vitnesmål, för henne skall upgifvit det väfbunkarne tillhörde Jan, har Sven Svensson icke varit inne i …………. Och att, ehuru af de vid Jösse Härads rätt afhörde vitnen Erik Andersson i Träskog, samt Elof Nilssons i Walnäs hustru Anna Månsdotter och piga Marit Olsdotter, i sine berättelser , ingen icke omnämnt skulle de likväl kunna uplysa att sven köpt det ena väfstycket under vistandet i Wermland i början af 1820, köpt det ena väfstycket af Erik Andersson i Träskog efter 12 ……… blångarns väfven af hustru Anna Månsdotter samt lärftsbiten af pigan Marit Olsdotter, samt det andra väfstycket af enkan Karin Gustafsdotter i Stora Årbotten Gunnarskogs socken, hvilken sistnämndas jemte de övriges vidare hörande som vitnen, angående denna omständighet Sven Svensson nu yrkade: sägande, att han, på Jan Janssons anmodan, å sin kärra hemförde, för att tillsvidare förvara den af Cathrina Dahl omvitnade Jan Janssons tillhöriga säck, och att densamma, som Jan, gående till fots, ej kunde af sid 8 sjelf medtaga, inneslöt omkring ………………. Något sjuk samt några klädespersedlar och genast vid underrättelsen om Jan Janssons död, förseglades och till Sven Isacsson i Bredared öfverlämnades. Den aflidnes broder Lars Jansson i Piggs qvarn ingaf en attest, så lydnade……… som upplästes och hvarefter Lars Jansson jemte åklag. Anhöll att utgifvaren deraf måtte få vid närmast uti hans hemort belägen domstol densamme med ed fästa samt att vitnet tillika måtte tillfrågas om vitnet har sig bekant huru mycket penningar Jan Jansson vid afresan från Wermland 1820 års vårtid medförde. På frågor uplyste Sven Svensson att hemresan verkställdes på omkring åtta dagar; att Jan Jansson, som var till fots, stundom fick begagna Svens häst och kärra derföre han ännu icke bekommit någon ersättning, att Jan Jansson, såvidt Sven Svensson kunde finna, icke hade andre utgifter under resan än till lifsuppehälle, dock kunde eller ville icke Sven Svensson upgifva ungefärligen huru mycket samma resa, oberäknadt foder till hästen, kunnat kosta. Därest ……. tilåter de nu upgifne vitnens hörande i deras hemort, sade Sven Svensson sig icke vilja öfvervara samma vitnesförhör äfvensom åklagaren tillika med Lars Svensson i Piggs qvarn anhöllo att vederbörande kronobetjänt kunde förordnas genom vederbörande sid 9 att åklagarens talan iakttaga. Å någondera sidan förekom ej något jäf emot dem upgifne vitnen. Vidare var ej att antekna. Utslag Målet upskjutes till nytt urtima ting Härstäde, som framdeles utsättes och dertill åklagaren åligger inkalla dels af de förut hörde personer Asmund Persson i Sundholmen och Sven Isacsson i Bredared, hvilkas vidare hörande urtima tingsrätten i anledning af havad nu förekommit aktar nödigt dels ock den tilltalade, som bör hörsamma slik kallelse, därest han ej vill äfventyra att varda genast häktad, hvid hvilken påföljd han äfven bör under tiden, i sin hemort förblifva. Jämlikt 17 capitlet 4 § RN tillåter Urtima tingsrätten, att Eric Andersson i Träskog , Elof Nilsson i Wahlnäs hustru Anna Månsdotter och piga Marit Olsdotter, ytterligare på förut aflagd, samt factoren Pär Jönsson på Rexeds bruk och enka Karin Gustafsdotter i Stor Årbotten Gunnarskogs socken, efter gången ed, må upgifva omständigheter och hvad dermed sammanhang äger, utan hinder af Sven Svenssons i Ormåsa frånvaro afhöras vid närmast uti deras hemort belägen domstol, viljande urtima tings rätten, genom domhafvanden ………… i länet göra anhållan om vidtagning af anstalt till berörde vitnesförhörs snara verkställande samt att vederbörande kronobetjänts förordnas att åklagarens talan dervid iakttaga hvilket afseende et exemplar af detta utslag sid 10 jemte protokollet skall till …… välbemälte befallningshafvande öfversändas. Urtima tinget aflystes År och dag som föreskrifvet står På urtima tings vägnar, Efter förordnande P. Tehrman Litt a Utdrag af domboken, hållen vid lagtima Sommar tings med Nordahls härad å Mellerud den 9de maj 1821 Nr 146 Kungl majts befallningshafvande i länet hade jemte skrifvelse af den 23de sistlidne april till domhafvanden öfversändt Åhs härads rätt vid Urtima ting den 10 i samma månad hållne protokoll och med detta utslag i den anhängiga undersöknings målet, angående Jan Janssons från Bredared dödssätt ………emot drängen Sven Svensson i Ormåsa af expeditions befallnings mannen C A Lundgren i sammanhang med ……. undersökning väkta åtal för vållande till bemälte Jan Janssons död, och genom ………………..nämnde häradsrätt efter åklagarens och svaranden Sven Svensson …………………..anhållan bland annat tillåtit …..förordnat, att upgifne vittnet Gabriels hustru i Gjerdserud af detta härad, Holms socken fingo vid närmaste domstol i dess hemort , edeligen göras, i vederbörande kronoåklagares jemte Sven Svenssons ombuds närvaro, utan att likväl denne senares uti blifvande hindrade vittnes förhörets värkställande. I anledning häraf, och sedan kungl majts befallnings hafvande väl i ……….skrivelse begärdt, att urtima ting måtte för ärendets handläggning utsättas, ……. sådant, i anseende till närvarande lagtima sommar tingets ……..inträffande ej medhunnits, eller varit af nöden, hade vittnesförhöret till denna rättegångsdag blifvit utställd, med tillsägelse till kronolänsman a Forsell, att det samma, i egenskap af åklagarens ombud öfvervara och dervid hafva inkallat omförmälte hustrun i Gjerdsered. Vid upprop förekommer alltså ej mindre kronolänsman Forsell, än ifrågavarande hustrun vid ………. Maria Andersdotter och gift med bonden Gabriel Andersson i Gjerdsered, för hvilken del åberopade ransakningsprotokollet och utslaget uplästes, men Sven Svensson i Ormåsa eller något dess ombud afhördes icke, och ehuru någon särskild kallelse till honom såsom aflgsta vistande icke blifvit utfärdad, likväl och då af Åhs härads rätts förenämnde ransaknings protokoll inhämtats, att Sven Svensson förklarat sig icke önska att sjelf öfvervara vittnes förhöret, utan vilja draga försorg derom, att så vida han anser sådant nådigt, någon annan person bevaka hans rätt, sid 3 samt ärendets företagande å denna dag blifvit vid tingets början genom vanligt anslag å rättens dörr kungjorts, i ändamål att det ombud som Sven Svensson kunde hafa här i orten antagit, måtte äga tillfälle härvid vara tillstädes, fann häradsrätten Sven Svenssons frånvaro ej böra uppehålla vittnes förhöret, utan fick hustru Maria Andersdotter öfver hvars ….. frägd och skicklighet som vittnen, ……….. väl icke hunnit anskaffas, men nöjaktligt vitsord nu af rättens ledamöter lämnades aflägga vittnesed, samt ……….om dess vigt och varmed ……mened, berättade: Att Sven Svensson i Ormåsa och nu mera afledne Jan Jansson från Bredared en dag förledit år vid vårtiden kommit till vittnets hemviste och der lågo öfver natten, där de tycktes vara ganska goda vänner, att Jan Jansson medhade dem han sade vara honom tillhörige och icke ville sälja, utan i stället medförde vid hemresan, samt att vittnet äfven vill påminna sig, hafva kommit att nämna detta för det vid Åhs härads rätt afhörde vittnet Anders Larsson i Löfvaskog, men någon vidare uplysning i detta mål kunde vittnet icke meddela. vittnesmålet uplästes och erkändes, hvarefter Häradsrätten beslutade att protokolls utdrag öfver hvad sålunda förekommit, skulle till Kong majt Befallnings hafande ofördröjligen insändas. Ut supra På häradsrättens vägnar Underskrift Litt B Utdrag af domboken hållne med lagtima Höste tinget med Jösse härad uti ………. Den 1 december 1821, Nr 380 Sedan ås härads rätt den 10 april förledet år, uti ett där anhängigt mål mellan expeditions befallningsmannen C A Lundgren såsom åklagare ………….Sven Svensson från Ormåsa tilltalad såsom vållande till gårdfarihandlanden Jan Janssons från bredared död, tillåtet ………….. i orten belägen domstol, at såsom vitnen höra Jan Janssons och Eric Andersson i Träskog, Pär Pärsson i Mögsjö högde, Elias Andersson i Prästegården, och hans hustru Kerstin Jansdotter, källar Olsson i ……. Sven Upvall i Tåbohl, Elof Nilsson i Wahlnäs hustru Anna Månsdotter samt pigan Marit Olsdotter och konungens befallningshafvande uti den 22 sistledna maj till domhafvanden aflåten skrivelse ………. At ofannämnde ……………………. måtte företagas å Jösse härads ….. infallande laga ting. Så hafva ofannämnde personer med undantag af Källar Olsson i Tvarud, som icke finnes, blifvit kallade ock förelagde at å denna rättegångsdag i för…… med ……..vid häradsrätten sig infinna. Genom konungens befallning hafvandes …………. hade på väl expeditionsfogden Lindgren som Sven Svensson i Ormåsa blifvit tidigt underrättade om vittnens hörande å denna dag, men som de sådant ……… nu uteblifva förordnade häradsrätten närvarande kronolänmännen Johan Gyllström och Jan Nyström ………… deras härunder ………….måtte. ………..drängen Anders Andersson i Träskog lät aflämnde i Eric Anderssons därstädes tillkännagifva, at som han i detta mål icke hade sig någonting bekant som kunde tjena till uplysning, hade han stadnat hemma i …….at kunna ………..en ………………………… Resa han alla ………………anteknade ……………. ock som kronolänsmännen Gyllström och Nyström mot deras hörande icke hade något at anmärka, det äfven var allmänt känt att, de …………….ock christendoms kunskap å blifva de förekallade ….aflägga vanlig sanningsed samt ….erhållen varningar, ……för ….berätta:
som Sven Svensson och Jan Jansson idkat handel här i orten har vittnet åtskillige ………sedt dem tillsamman men aldrig har vittnet förnummit at någon ovänskap eller osämja ägt rum mellan Sven Svensson och Jan Jansson.
……….här i orten hvilket vittnet förmodar var 1819 …… ……..yttrade Sven Svensson, utan at ……… vet anledningen dertill, nu……………..samtal med vittnet, at han hade ett sådant sinnelag, at när han rigtigt blef ond på en menniska, kunde han slå ihjäl den . I öfrigt kunde vittnet icke erhindra sig någon gång hafva sedt Sven Svensson och Jansson tillsammans.
och Jan Jansson voro här i orten, som vitnet tror var 1819 års vårtid, voro de tillsamman och lågo hos Olof Andersson i Otera Gärdsås, och kunde vittnet icke finna annat än at de då voro eniga och vänner.
och jan Jansson uppehålla sig här i orten ock äfven flera gånger ………. Sågo dem tillsammans utan at någonsin förnimma någon ovänskap eller osämja dem emellan.
Jan Jansson uppehöllo sig här i orten såg vitnet dem båda ………….tillsammans, hvilket tillförne för flera år till ………….likväl skedt. Om någon ovänskap eller hämde begär var rådande dem emellan har vittnet sig icke bekant.
och Jan Jansson……resan till hemorten, voro de uti vittnets ock dess mans Elof Nilssons hus samt där tillbringade en natt. Vittnet kunde icke uptäcka at någon ovänskap var dem emellan rådande, men Sven Svensson beklagade sig at det vara svårt vara Jan Jansson följagtig som var af ………………………….
berättelse såsom med samma tillfälle närmare ………. Vittnesmålen hördes och af vittnen erkändes. Tillägandes de på framstäld fråga at ingen hafva sig bekant om afledne Jan Jansson äger någre utestående fordringar som äro obetalte här i orten. ……………… At som Eric Andersson i Träskog ………. Kallad för vittnesmål afgifvande nu uteblifvit, ………. Han den …. ………………………………….månad, I ……………….ändamål sig ……………….. samlingen vid häradsrätten infinna, så vida han vill medgå at böta tre riksdaler sexton skillingar banco, om hvilket förel……………… länsmannen Gyllenström bör Eric Andersson ofördröjeligen och bevisligen kungöra. Den 8 december 1821. Af kronolänsmannen Gyllenström anmältes at bonden Eric Andersson i Träskog, till följe af ……………. den 1sta i denna månad fattade och under nr 380 här frammanföre i domboken intagne beslut, nu var …………. ……för at deltaga uti då förehafde vitnesförhöret; och som Erik Andersson efter Gylleströms medgifvande i alla afseenden var ……………… fick han framstå samt af… med hand å bok aflagd sanningsed och ……………………………berätta: at han under det Sven Svensson och Jan Jansson flera års tid här i orten idkade handel, har han på åtskillige ställen sedt dem tillsammans sista året af deras härvaro hos vittnats svärfader Anders Larsson i Träskog, men icke har vittnet förnummit at de varit ovänner men at Sven Svensson hyst några elaka afsigter emot Jan Jansson Om den sistnämnde ägde några utestående fordringar Här i orten hade vittnet sig icke vidare bekant, än at Eric Andersson ……………sig själf vara honom skyldig en RD riksgälds………… Vitnesmålet uplästes och ärkändes. Och skulle protcollet rörande detta vitnesförhör varda utskrifvet och öfverlemnat till konungens befallningshafvande i länet för at ……………hans åtgärd tillställas domhafvanden i Ås härad. Ut supra På härads rättens vägnar underskrift Hösttinget 1823 den 25 okt nr 97 Den ransakning som sedan längre tid tillbaka gjort att ämne för denna härads rätt åtgärd angående gårdfarihandlaren Jan Jansson från Bredared och det mot drängen Sven Svensson i Ormåsa i sammanhang dermed anstäldt åtal för mord, som sistl urtima ting den 27 nästl april blifvit uppskjuten för hörande af flere vittnen i Jösse härad af Wermland…… de vittnesförhör som i anledning deraf vid nämnde härads rätt hållits, hafva protokollen den 20 nästl augusti från häradshöfdinge embetet i länet domhafande tillhörande…………hvarefte denna rättegångsdag blifvit utsatt till ransakningens fortsättning, samt …… närvarande kronobefallningsmannen Lundgren derom underrättad, med förständigande att inkalla vederbörande hvilka under ………….hörande var af nöden. Enär denna ransakning………………….företogs anställde sig äfven bemälte kronolänsman i åkl. egenskap tillika med ej mindre tilltalade Sven Svensson äro till äfven afledne Jan Janssons enka Märta Larsdotters dotter Maria och broder Lars Jansson vid Piggs qvarn, med Asmund Persson i Sundholmen och Sven Isacsson i Bredared, hvilken jemte HR beslut vid berörde urtima ting, nu äfven bordt sig infinna, hafva icke kunnat träffas med kallelse, emedan de enligt intygande, äro stadde på långväga handelsresa hvarföre de på längre tid ej återvända. Sid 2 Ofvan åberopade Jösse härad rätts protokoll upplästes och hade Sven Svensson mot innehållen af de deri intagne vittnesmål icke att erinra, men påmind om den gifna motsägelse, som äger rum emellan hans vid urtima tinget den 27 april nästl år gjorde uppgifter och vittnet Anna Månsdotter i Wahlnäs och Karin Gustafsdotter i Stora Årbotten berättelser, yttrar Sven Svensson endast att tiden förtär minnet och att han om ej af bemälte (grefven) åtminstone af andra såg 820 läst väf 2 Wermland erbjudande sig att bevisa sådant. Åtskillige frågor föranledde af förra ransakning protokollet framställdes på Sven Svensson, hvilkens svar ej afvika så att de vore upplysande, från hvad han förut yttrat. Att sluta af Sven Svenssons förhållande och utseende är han hallstarrig och kall i afseende på åtalet, hvilket………………då han från domstolen påminns om de flere besvärande omständigheter som mot honom förekommit, uppmuntrad att, i händelse af …………………låta beveka sig till bekännelse ånger och försoning, samt föreställd att den förskaffar straff om i tiden åtminstone i evigheten. skall drabba honom endast kallsinnigt yttrat att sistnämnde straff bli hans ensak med tillika framställd anhållan om slut i målet på det han ej vidare må besväras med inställelse vid tinget. I detta skick öfverlemna härefter åklagaren Sven Svensson och målsägarna saken till sid 3 domstolens pröfning, vidare anhållan af det sistämnde att utlåtande blir meddelt om Jan Janssons begrafningssätt samt att Sven Svensson måtte åläggas ersätta dem för deras inställelse under ransakningens lopp. Af härads rätten meddelas det besked att utslag den 7de nästkommande november……..skall afkunnas hvar å åklagaren jemte Sven Svensson denna sistnämnde vid före stadgad påföljd skola sig inställa se nr 138 Hösttinget 1823 7 nov Nr 138 …… beslut under nr 97 denna dombok, inställde sig nu kronolänsmannen Lundgren jemte drengen Sven Svensson från Ormåsa, och sedan dels häradsdomaren, Anders Andersson i Bollås, anmält det han i följd af sedan sista ransakning till …… verkställd uppmätning funnit den ………….Jan Jansson varit hängd endast 400 alnar aflägsen från det ställe der Ormåsa gärdeväg utlöper till vägen emellan Gretlanda och Fahlskog och ….… Nämnden i öfrigt upplystes att afståndet emellan sistnämnde båda hemman utgör ej öfver 1/4dels mil, samt att från nyss berörde vägskältill Ormåsa är ej fullt 1/8dels mil, så afsade HR efter öfverläggning följande Utslag Uti dess med flere urtima ting i målet den 27 april nästl år gifne beslut har H R väl af då förefunna (orsaken) ansett Asmund Persson i Sundholmen och Sven Isaksson i Bredared vidare hörande i målet af nöden, men (rörande) enligt hvad protokollet för den 2/5 oktober innehåller för närvarande icke vistas i orten och deras senare eller snara återkomst är osäker samt deras vidare hörande icke heller synes vara af hufvudsakligt inflytande på målets utgång i företagen HR ….. förutan nu äntligen det samma till slutlig pröfning. På sätt ransakningsprotokollen innehåller, finns anledningar till detta måls anhänginggörande vara den, att sedan att gårdfarihandlaren Jan Jansson från Bredared Smedsgård, ………år 1820 i sällskap med drängen Sven Svensson från Ormåsa och åtskillige (der) personer företagit en handelsresa till Wermland utan att Jan Jansson derefter i sin hemort låtit sig afhöra, har nära vägen Sid 4 emellan Gretlanda och Fahlskog, ……. ….. från sitt hem i Bredared, funnits hängande död under en ek. Vid bedömandet huruvida Jan Jansson af egen åtgärd eller annans handaverkan ljutit döden, (anser) HR (genom) framl. provisical läkarens och medicinal rådet Flodins i (utredning) af Jan Janssons lik- öppning meddelte protocoll och utlåtande samt hans deröfver sedermera afgifna förklaring i förening med den ställning och det (utseende) hvari Jan Janssons döda kropp då den samma först blifvit upptäckt, enligt vittnesutsagor, sig befunnit, det vara till redeligen styrkt att hans dödsorsak ej (hverkat) sig från honom sjelf, utan från (genom) af annan person tilldelade slag och hans derefter af våldsverkaren vidtagne upphängande, i följd hvaraf HR icke finner hinder möta för Jan Janssons begrafning på …….. som alltså tillåtes. Vid början af ransaknings fortgång har af förekommande anledning åtal ……. väkts mot ofvan bemälte Sven Svensson från Ormåsa för vållande till Jan Janssons död, och i afseende på samma åtal som därefter blifvit fullföljdt upplyste …… bland annat: att Sven Svensson enligt egne uppgifter, efer i början af år 1820 hafva jemte Jan Jansson vistats i Wermland, i sällskap med Jan företagit resan derifrån till hemorten, derunder Jan Jansson åkt hos hos Sven hvarpå sedan den 2 maj berörde år kommit till ….. Arta i Fristads socken, der de uppgjort liqvid fö resa vidare samma afton anlänt till hemanet Gingrid Bosgård i detta härad, der de qvarblifva öfver natten de den 3 maj fortsatt resan genom Gretlanda till Fahlskog, der Ormåsa gårdeväg …….. och hvarest (omkring) kl 12 på dagen (åtskiljdes) då Sven Svensson …… begifvit sig till sitt från berörde ställe ej fullt 1/8 dels mil belägen (hemmansdel) (hemkommen) kl 1 på dagen ankommit. Ibland de flere omständigheter som mot tilltalade Sven Svensson förekommit finns i synnerhet följande, enligt vittnesmålen, förtjenas från i (dess) afseende, nämligen att så vid bägge …… kunna (tillsammans) Sven Svensson var icke den siste som (veterligen) befunnit ….. Jan Janssons …………. lemnat honom i den trakt der han funnits död, att Sven på vägen emellan Gretlanda Sid 5 och Ormåsa uppehåller sig en tid af åtminstone 1½ timme, som ej synes vara af nöden för att (däremellan) färdas samma väg utgörande ej öfver ¼ dels mil, att Sven då han lemnat Gretlanda varit klädd i ullstrumpor men vid ankomsten till Ormåsa (haft) rena linne eller bomullstrumpor ……………………………………. och vittnat Catharina Pettersdotters i Gingrid intygande varit klädd i ullstrumpor, hvaraf den ena tycktes blodig då Catharina vid middags- tiden i frågaställde (der hon) träffade honom nära det ställe der Jan Jansson fått sin bana, att Sven enligt pigan Catharina Dahls i Ormanäs utsago, morgonen efter sin hemkomst utan att enligt i orten gängse brukar anlita någon tllstädes varande qvinns- person, att rengörade sjelf lagt i blöt ett par hvita ullstrupor, att Sven Svenssons broder Petter Svensson enligt Catharina Andersdotter berättade för henne haft sådana utlåtelser, som att enligt åtskilliga vittnesmål än Sid 6 …….. att (missundskap) uppstå, dels att Sven Svensson sedan längre tid tillbaka ej hyst särdeles vänskap för Jan Jansson, och dels att denne vid sin afresa från Wermland innehaft ett pengabelopp som äfven med afdrag af de till hemresan erfordeliga kostnader skäligen bordt öfverstiga de 20 Rd 8 sk Riksg som på honom endast blifvit fundne, hvilket förhållande …… Jonssons i liqvid vittnesmål tillika med den af Jan Jansson förda annotationsbok så vidt upplysning deraf kunnat inhämtas tydes ………. Då härtill bägges Sven Svenssons under ransakningen visade uppenbara förlägenhet och (tvätalan) som altid måste från …………… vara skiljde samt hans mindre trovärdiga utsago angående Jan Janssons vemod och tystnad under sin hemresa hvilken utsago icke finnes vitsordad af de personer som ………. före Jan Janssons död träffade honon och har intygat hans oförändrade vanligen stilla alfvarliga lynne samt den Sid 7 farhåga Sven för vittnet Catharina Dahls vittnesmål röjt derigenom att han sökt öfvertala henne förtiga sanningen så och så väl häraf som af öfvervägande att hvad ransakningen vidare innehåller, varför HR omständigheter, som sammanlagde halft skäl, hafva mot Sven Svensson förekommit att han till afled Jan Janssons död varit vållande, men som Sven Svensson enständigt der till nekar varder saken jemtligt 17 kap 32§ ………… samt kungl förordning 20 jan 1779 i afseende på …………… åt framtiden då den kan varda uppenbar. Såsom följd härmed förklarar HR dels att ersättning för medicinal rådet Flodins resekostnad och dagtraktamente för obduktionen af Jan Janssons döda kropp, bör enligt af dertill anslagna allmänna medel samt dels att någon ersättning för målsägarnas inställelse ……………. nu icke kan de tilläggas. Sid 8 Jemlikt 2 cap 5§ …….. var der detta utslag understäldt kongl majts och rikets Höglofl Göta hofrätts vidare pröfning, och äger den som med utslaget är missnöjd att inom eller sist å 20 dagar härefter före 12 denna likväl oräknad och således den 27 i denna månad till högbemälte rätt ingifva besvär i afsseende på hvad författande och inlemnande kongl kungörelsen af den 1 okt …… bör tjena till …………… Någotvidare för häradsrättens åtgärd förekom ej vid detta ting som alltså aflystes tillika med tingsfriden och rättens ledamöter åtskiljes år och dagen som ofvan på häradsrättens vägnar underskrift
Sommartinget 1825 d6 maj Nr 81 Till detta ting hade enkan Märta Larsd i Bredared Smedsg låtit instämma Sven Svensson i Klämmestorp i påstående att åter få någon ……….som skall ……….hennes afl man Jan Jansson i lifstiden tillhörig ock med upprop af detta mål inställte sig personligen svar har befullmäktigade ombud nm Per Persson i Romsås och kär personligen Sedan ombudet uppgifver att Märta Larsdotter man Jan Jansson i lifstiden för omkring 4 år sedan företagit en gemen….. den resa derifrån han aldrig återkom utan hans nära …funnits död upphängd i ett träd; ……någon hade …… hvad ……. ……………..afl Jan Jansson …………… Med svar, som efter hvad …..sig … …. ……derunder af Jan Jansson emot ……..borgat …….blaggarn utan …. ……..längd och …..nu återfordras. Svar som medgifver att han under omnämnde resan …..hört före Jan Janssons död med……. vände i Fahlskog, bestrider ……..hafva …………någon blågarns väf, hvarder svar fullmäktigen …………………….. ……..anhöll om uppskof……………….. till nästa ting……….rätte gångsdag då par …………………………….. …………………………… ………………………………. ……………………………….. Hösttinget 1825 den 13 oktober Nr 71 Häradsrätten lät sig åter förekomma det för sista ting nr 81 i domstolen hit uppskjuta målet mellan enkan Märta Larsd i Bredared Smedsg kär samt Sven Svensson i Klämmestorp. svar angående återbekommnade af väfnad …………………. Vid uprop häraf inställde sig kär genom nm Per Persson i Romsås och svar personligen , och som ……………………käromålet, men sade sig ……..vara hågad nedlägga sin talan i målet varvid HR lät bero.
|