Släkt och Gårdfarihandlare i Ås - Sjuhärad
Anders Danielsson (1784–1839)
ett kulturprojekt i tre delar
TORE ÖSTERHAG
Bondeledare och riksdagsman 1809–1835, drev frågor som:
• Näringsfrihet åt alla, avskaffande av skråväsen,handelstvång, monopol, importförbud och privilegier.
• Förbättrad folkundervisning.
• Allmän rösträtt, en riksdag som utses genom allmänna val.
• Radikalare civillag, bland annat rättvisare arvsrätt och modernare äktenskapslagstiftning.
• Nytt skattesystem genom avskaffande av grundskatter och tionde och omläggning till allmän bevillning och progressiv beskattning.
• Sparsamhet med statens medel, bland annat indragning av statstjänster och avslutande av bygget av Göta kanal.
• Frikostighet mot kultur, skolor och folkundervisning.
• Försvar av fattiga och förtryckta, mot övergrepp av ämbetsmännen.
• Försvar av gårdfarihandeln och upphävande av landtullen.
Anders Danielsson från Gingri var en av de mest framstående riksdagsbönder som vår svenska historia kan framvisa. Hur betydelsefull
han kanske var, kan man läsa i en biografi från 1851: Anders Danielsson är namnet på den störste och märkbaraste af folkets män,
som Swerige i sednare tider frambragt. Utan att wilja sammanställa honom med Engelbrecht, med hwars öden och handlingar hans ej kunna jemnföras, kan
man likwäl med någorlunda trygghet påstå att näst efter denne har fäderneslandet aldrig egt någon medborgare, som, utan att wara ställd på samhällsordningens höjder, endast genom sin personlighet och det förtroende, denna ingifwit, werkat så mycket, och så wäsendtligt ingripit i de allmänna angelägenheterna.
Anders Danielsson föddes 1784. Föräldrarna var den välbärgade bonden Daniel Persson och hans hustru Ellika Gunnarsdotter på rusthållet Bräckås i Gingri. Man lade tidigt märke till pojkens stora begåvning och sunda omdöme och han fick snart lära sig både läsa och räkna. Det dröjde heller inte länge, innan han hade fått en vacker och driven handstil.
Som yngling följde Anders Danielsson med en häradshövding som renskrivare på dennes tingsresor. Under dessa resor fick han vissa juridiska kunskaper och övade dessutom upp förmågan att uttrycka sig i tal och skrift.
Det berättas att Anders Danielsson hade ett gladlynt och frimodigt sinnelag och ett fördelaktigt utseende, vilket gjorde att han var omtyckt av flickor. Han gifte sig redan vid 21 års ålder 1805 med sin kusin Katarina Andersdotter och bosatte sig i hennes föräldrars gård Bondarp i Gingri.
Anders Danielsson beskrivs som en hög imponerande gestalt, alltid klädd i den gamla marbodräkten, långskuren rock, som räckte nästan till hälarna. I stället för knappar och knapphål begagnades hyskor och hakar. Rocken var försedd med ståndkrage. Kortbyxor, vita strumpor och skor gjorde dräkten fullständig.
När Anders Danielsson vid 25 års ålder 1809 valdes till riksdagsman för Ås, Gäsene och Kullings härader, hade han i flera år varit nämndeman vid Ås häradsrätt. Varje härad hade rätt att sända en bonderepresentant till riksdagarna. Flera härader kunde dessutom förena sig om en riksdagsman. Vid sin sista riksdag 1834–1835 representerade Anders Danielsson inte mindre än 27 härader, vilket är unikt i svensk historia.
Anders Danielsson drev många viktiga frågor under riksdagarna. Han propagerade för gårdfarihandeln och näringsfrihet, folkskoleidén och all jords lika beskattning men var motståndare till byråkrati och ämbetsmannakåren. Intressant är att många av de idéer han framförde skulle bli verklighet efter hans död.
Den enkle bondpojken Anders Danielsson hade gjort en enastående klassresa. Omkring 15 år efter sitt giftermål med Katarina Andersdotter i Bondarp kunde han till och med ta emot självaste kungen Karl XIV Johan som nattgäst i sin egen hemgård. Under Anders Danielssons politiska triumfer hade emellertid hans ekonomiska ställning av flera orsaker undergrävts. Han hade förvärvat ganska mycket jord åren 1833–1835, bland annat gårdar i Angered. Under hans långa frånvaro från hemmet hade han vanvårdat sin egendom och hans stora privatkansli slukade mycket pengar.
Efter Danielssons återkomst från riksdagen 1835 växte hans ekonomiska svårigheter till en katastrof. År 1836 hade han skulder på ca 26.000 riksdaler. Samtidigt invecklades han i flera obehagliga rättegångar. Till slut blev han tvungen att sälja sina gårdar. Endast en gård kunde han behålla, Surte i Angered, där han bosatte sig. Danielsson var djupt olycklig. I ett brev 1836 skrev han: »Vad jag lider, kan ingen tro, och jag tackar Gud, att man är stark. Han avled den 22 april 1839.